Statistik

Lite kul förresten att jag iaf har två följare från “insidan”, så lite koll kanske de har på mig:

Är det inte dags för lite forskning igen? Brukar ju kunna bli intressanta diskussioner, @Matematikern

En intressant forskningsrapport som kommer presenteras på LINHAC22 (som @exile82 länkade till ovan) är den som kallas för How Analytics is Changing Ice Hockey.

Den handlar om hur hockey, likt baseboll och basket, på senare tid börjat dra nytta av ”advanced analytics”. Rapporten undersöker hur introduktionen av Corsi och xG har påverkat spelet, och tittar både på NHL och SHL.

Om man vill dra paralleller med en annan sport så kan man kolla hur användandet av avancerad statistik har påverkar basketen, där har man sett att relativt svåra skott inifrån trepoängslinjen generellt sett borde undvikas, och att istället borde skott nära korgen eller trepoängsskott föredras. Som en följd av detta kan man tydligt se hur skottpositionerna har ändrats genom att kolla på följande bild. Vänstra delen visar säsongen 06/07, och den högra visar säsongen 19/20.

NHL har sedan säsongen 10/11 publicerat “event data” för alla sina matcher, vilket gjort att man kunnat börja analysera spelet med hjälp av bland annat Corsi.

Sedan Corsi började användas, och fram till säsongen 15/16, så ser man att Stanley Cup-mästaren ofta även hade en av de bästa CF% i grundserien (alltså andelen skottförsök framåt sett till totala antalet skottförsök). Man ser även att laget i grundserien med bäst CF% väldigt ofta nådde minst semifinal.

Kollar man på SHL, där data för Corsi funnits tillgängligt sedan säsongen 15/16, så ser man att vinnarna av SM-guldet även haft grundseriens bästa CF% i tre av fyra fall.

Corsi tar ju dock inte hänsyn till hur bra ett skottförsök är, så därför har man försökt att skapa modeller för xG, alltså sannolikheten för att ett skott resulterar i mål beroende på olika faktorer (t.ex. skottposition, som jag använder i min modell).

Om man kollar på utvecklingen i NHL så är följande graf intressant, ”Corsi vs. xG”:

I rapporten argumenteras det för att grafen visar ”the rise and fall of the Corsi Game”. Från säsongen 10/11 till säsongen 15/16 så försökte lagen få så bra Corsi som möjligt, utan att det nämnvärt ledde till en ökad xG. Kollar man istället på grafen efter säsongen 15/16, så ser man att xG tydligt har stigit, och sista säsongen till och med ligger över Corsi-linjen. Alltså försöker lagen få högre skottkvalitet snarare än att bara öka antalet skottförsök, alltså xG stiger mer än Corsi.

Rapporten delar datan i två delar:

- ”Corsi-eran”, till och med säsongen 14/15
- ”xG-eran”, efter säsongen 14/15

Om man under dessa tidsperioder kollar på hur det gått i slutspelet för laget som vann grundserien, laget som hade bäst CF%, och laget som hade bäst xGF%, så ser man att:

• Under Corsi-eran så gick, i snitt, laget med bäst CF% längst i slutspelet, följt av grundserievinnaren, medans laget med bäst xGF% inte gick lika långt som de andra.
• Under xG-eran så gick, i snitt, laget med bäst xGF% längst i slutspelet, följt av grundserievinnaren, medans laget med bäst CF% inte gick lika långt som de andra.

Rapporten säger också att, innan säsongen 15/16, hade ingen Stanley Cup-mästare högre ranking i xGF% än CF%. Medans efter den säsongen så har ingen mästare haft högre ranking i CF% än i xGF%.

Det man ser från senare säsonger är att fler skott tas från positioner nära målet, för att få upp lagets xG.

Rapporten avslutas med följande slutsats:

”In the Corsi era, the teams strived to take many shots, resulting in that the overall number of shots increased, especially in the NHL. In the last five years, however, the quality of the shots, as measured by xG, has become more important. For many years, the best Corsi teams did in fact also have the most success in the playoffs, but now this position is taken over by the best xG team.”

(Bonusfakta från rapporten: Säsongen 20/21 hade klubbarna i NHL sammanlagt 75 anställda analytiker)

Hank fantastisk läsning

Kjeppkinesen Eller hur, väldigt tydligt i basketfallet. Antar att det är en avvägning mellan “risk/reward”. Om det bara är lite högre risk att missa ett trepoängsförsök jämfört med att missa ett svårt tvåpoängsförsök, så kan man lika gärna försöka på alternativet med högst reward.

Hehe, sant. Om AI fortsätter utvecklas i samma takt som nu så kommer det påverka många jobb (t.ex. grafiker?). Ja, det vore ju kul om LHC kunde vara först med något revolutionerande, som ser till att vi till slut tar det där guldet.

Man får hoppas att även om alla lag börjar spela likadant, så kommer det fortfarande vara värdefullt med spelare som bryter mönster och gör det lilla extra. En Connor McDavid kommer nog alltid vara underhållande att titta på t.ex.

Lejon-Fantasten Bra att han fortsätter, då han har värefull erfarenhet i ämnet. Men jag tror inte att det räcker. Som han själv säger i artikeln, Datan som ska lyfta LHC: “Utvecklingen går fort”, som du refererar till:

“Utvecklingen går fort framåt och det går att få fram i stort sett hur mycket siffror och klipp som helst. Det kan handla om det egna spelet, om att scouta motståndare, om värvningar… I framtiden tror jag att vi får se att många klubbar med större grupper med analytiker.”

Jag tror absolut att Färjestad har haft stor nytta av Erik Wilderoth (a.k.a. Better Than a Monkey) i hans roll som anaytiker. På samma sätt är jag övertygad om att Petter Carnbro har betytt mycket för Leksands fina utveckling sedan han började som analytiker där, säsongen 19/20.

Jag ska inte säga för mycket nu, och ropa hej än, men det verkar vara saker på gång i Cluben.

Hank Jag ska inte säga för mycket nu, och ropa hej än, men det verkar vara saker på gång i Cluben.

Underbart att din känsla är att det verkar vara bra saker på gång Vi väntar och ser helt enkelt. Kul!

Hank Sista dagen idag. Aja, hade inte lagt 1250 oavsett. Men det hade varit intressant dock.

Här kommer ytterligare en sammanfattning av en forskningsrapport som presenteras på LINHAC. Den har titeln ”Where not to lose the puck”, och kan läsas här.

Rapporten behandlar vissa ”gamla sanningar”, och om man med hjälp av dataanalys kan bryta ner dessa ”sanningar” och se om de faktiskt är välgrundade, och om de går att basera på fakta och data.

Det nämns att hockey anses vara en sport där matchresultaten, i jämförelse med många andra sporter, är mer slumpmässiga. Jämför man NHL med NFL och NBA, så säger rapporten att favoriterna vinner sina matcher i 57% av fallen i NHL, medans siffran i NFL (amerikansk fotboll) och NBA (basket) ligger på 64%. I jämförelse med t.ex. baseboll och amerikansk fotboll, där det är större fokus på antingen anfall eller försvar i varje spelsekvens, så är hockey en mer dynamisk sport där det sker många olika situationer som är svåra att planera för i förväg. Spelarna behöver vara snabbtänkta, och vara duktiga problemlösare, för att effektivt kunna anpassa sig till nya unika situationer i denna dynamiska och snabba sport.

För att minska slumpens påverkan så behöver lagen ta i beaktning ”risk and reward” i hur de agerar under en match, och i vilka beslut de ska ta. Tränaren behöver sätta upp grundregler för hur han vill att spelarna ska agera under de situationer som inträffar mer frekvent.

Rapporten fokuserar på hur man transporterar pucken mellan de olika zonerna, d.v.s. defensiv zon, neutral zon och offensiv zon. En ”sanning” man undersöker är den som säger att det är farligt att tappa pucken i neutral zon då det signifikant ökar risken för att motståndarna får en bra målchans. En annan ”sanning” man undersöker är den som säger att dumpa pucken (skjuta eller chippa) till nästa zon är en aktion med low risk och low reward, i jämförelse med kontrollerade zontransporter (passa pucken, eller åka med pucken) som är en aktion med higher risk och higher reward.

Figuren nedan visar (från säsongen 20/21) hur ofta respektive lag dumpar ut pucken från defensiv zon (dump out), och hur ofta de dumpar in pucken i offensiv zon (dump in).

Man ser att Skellefteå dumpade pucken vid sina zontransporter mycket mer sällan än övriga lag. Man ser även att Malmö dumpade mest, både ut ur defensiv zon och in i offensiv zon. LHC ligger även de högt upp till höger, med mycket dumpade puckar, framför allt in i offensiv zon.

Rapporten refererar till andra undersökningar som gjorts, där man har undersökt hur olika sätt att transportera pucken mellan zonerna påverkar xG, enligt följande.

För zontransporter från defensiv zon, ser man att kontrollerade transporter bidrar till ungefär 50% större sannolikhet för mål, än vad en dump gör:

För zontransporter in i offensiv zon, så är det ungefär dubbelt så stor sannolikhet för mål vid kontrollerade ingångar jämfört med att dumpa in pucken:

Samtidigt refererar rapporten till en annan rapport, som visar att andelen dumpningar vid ingång i offensiv zon har ökat de senaste åren i NHL, vilket kan ha att göra med att denna taktik signifikant minskar risken för att själv hamna i kontringar där man är i numerärt underläge, vilket är ett av de mest effektiva sätten att göra mål i hockey.

Rapporten har samlat in data från tre SHL-säsonger, 18/19 - 20/21, och presenterar följande tabell som visar konsekvenserna av att tappa pucken, vid lika styrka, beroende på i vilken zon det sker i.

Man säger också att 58% av alla mål som lagen släpper in, i lika styrka, tillkommer efter att man förlorat pucken i defensiv zon. SHL är en liga där forechecking är en viktig del av spelet, och man ser i tabellen ovan att pucktapp i defensiv zon resulterar i en mycket större sannolikhet för att släppa in mål, än att tappa pucken i de andra zonerna. Det känns intuitivt att ju längre ifrån sitt eget mål man tappar pucken, ju mindre farligt är det.

Rapporten har även delat upp rinken i ett rutnät, för att visa på hur stor andel av pucktappen som resulterar i att man släpper in ett mål, beroende på var det sker.

Man ser bland annat att det är farligare att tappa pucken vid offensiv blå, i jämförelse med mittzonen och den offensiva zonen. En del av den offensiva blålinjen har till och med samma risk (0,9%) att resultera i ett baklängesmål som att förlora pucken i den övre skottsektorn i defensiv zon (0,9%). Man ser också anledningen till att forechecking är så populär, eftersom det är delen längst till vänster i figuren, bakom förlängd mållinje, som har störst sannolikhet för mål.

Rapporten redovisar även de olika riskerna med de olika sätten att transportera pucken mellan de olika zonerna:

-        Risken för att släppa in ett mål beroende på hur man tar pucken från defensiv zon:

-        Risken för att släppa in ett mål beroende på hur man tar pucken in i offensiv zon:

Man ser alltså att den farligaste zontransporten är ett försök till dump ut från egen zon. Bryter man ner dessa rensningar, så ser man i tabellen nedan, att det speciellt är de misslyckade rensningarna där man försöker skjuta ut pucken, som är farligast.
(minus indikerar misslyckade rensningar, plus indikerar lyckade)

I rapportens sista del så visar man en figur där man jämför risk vs. reward för de olika sätten att transportera pucken:

Tyvärr så har inte axlarna samma enhet, utan reward-axeln är för xG (från en annan rapport) medans risk-axeln är faktiska andelen mål (från denna rapport). Men man ser i alla fall att om man jämför de olika sätten att transportera pucken från defensiv zon (blåa prickar), så är det bättre att föra ut pucken kontrollerat (passa pucken, eller åka med pucken) än att dumpa ut den, både sett till offensiva chanser (reward) och defensiva risker. Att försöka dumpa pucken ut från sin defensiva zon är det som medför både högst risk och lägst reward, inga överraskningar där.

Att föra pucken in i offensiv zon är lite intressantare att titta på (röda prickar). Där ser man att försök att föra in pucken kontrollerat bidrar till högre reward, men även högre risk, i jämförelse med att dumpa in pucken i zon. Man säger att i långa loppet är det bättre att försöka komma in i offensiv zon kontrollerat, men att det kan vara värt att dumpa in pucken för att riskminimera vid ledning och lite tid kvar på klockan.

Rapporten avslutas med att säga att det inte är så lätt som att låta tränaren säga till sina spelare att göra mer kontrollerade zontransporter, utan en spelares beslut på isen beror på så många olika delar, så som:

-        Lagkamraters positioner
-        Motståndares positioner
-        Tränardirektiv
-        Hur sekvensen som har byggd upp situationen har sett ut
-        osv

Det är något som rapporten inte har tagit hänsyn till.

Hmm. Mycket intressant!

Har dock uppenbara problem med att fokusera idag och fastnade på bild 1..

Jag är nog fel person att anställa för dessa analyser.

Hank suveränt Henrik! Stort tack!!!

Sällar mig till kören, väldigt intressant läsning @Hank !

Jocke fastnade på bild 1

Hahah, vad drar du för analys av detta, tycker du att vi har ett bra läge där?

alfie Hade varit kul att se siffror för dump in, dump out från senaste säsongen också om det finns?

Håller med, men datan kommer från SportLogiq, som jag tyvärr inte har tillgång till.

alfie Östman har ju en mycket mer uttalad possession-filosofi jämfört med Bert men känslan var ändå att vi dumpade och rensade mer än andra lag även den gångna säsongen. Kankse pga av att spelarmaterialet inte räckte till för att spela spelet Klas vill?

Jag har för mig att jag läst precis detta i någon intrevju med Östman. Att han känt att han varit tvungen att anpassa spelsättet utefter spelarmaterialet, och därför varit tvungen att i viss mån gå ifrån hans filosofi, som egentligen siktar på mer puckkontroll, som du skriver. Vi får hoppas att han tycker att den nya spelartruppen passar hans filosofi bättre.