Statistik

Jag funderade lite på det här med zonstarter, och hur det påverkar corsi. Jag hittade en undersökning i ämnet (länk 1, länk 2), där man kollat på 6 säsonger i NHL (08/09 - 13/14). Här kommer en sammanfattning, blandat med några egna tankar.

Man kan skilja på ”traditionella” zonstarter och ”faktiska” zonstarter:

• Traditionella visar i vilken zon man startar i vid tekning
• Faktiska zonstarter tar även med flygande byten (”On the Fly” - OTF) i beräkningen

I undersökningens datamängd så fördelades tekningarna ungefär enligt följande:

Som bonus tar jag även med hur fördelningen såg ut denna säsong i SHL, och för Cluben:

En intressant slutsats från undersökning är att detta ger en ganska dålig total bild av vilka situationer en spelare matchas i, då man såg att 60% av spelarna byten är flygande byten. Med flygande byten i beräkning så blev den faktiska fördelningen av zonstarter ungefär enligt följande:

Alltså, en spelare som matchas som genomsnittet kommer starta 10% av sina byten i defensiv zon, 20% i neutral zon, 10% i offensiv zon och resterande 60% i flygande byten.

Hur mappar då faktiska zonstarter mot corsi? Undersökningen visade dessa ungefärliga siffror:

Alltså:

• Om en genomsnittlig spelare endast skulle få starta sina byten i defensiv zon, så skulle spelaren kunna förvänta sig en corsi runt 40% (botten-nivå i ligan)
• På motsvarande sätt kan en genomsnittlig spelare förvänta sig en corsi runt 60% om spelaren endast får starta sina byten i offensiv zon (topp-nivå i ligan)
• Endast start i neutral zon, eller flygande byten, resulterar i genomsnitt i 50% corsi

Att man matchas enligt scenarierna ovan är såklart inte så troligt sett över en längre tid, men kan ändå ge en bild av effekterna av zonstarter när man endast har en liten datamängd att tillgå.

'

Jag gjorde några räkneexempel för att få en bild av hur olika matchning, med avseende på zonstarter, kan ge för effekter på en spelares corsi.

Säg att man spelar 100 byten, och matchas enligt snittet, då skulle normalfallet kunna se ut ungefär såhär:

Säg att man spelar 100 byten, men aldrig får starta i offensiv zon, och istället får starta dubbelt så många gånger i defensiv zon, då skulle det se ut ungefär såhär:

Slutsatsen man skulle kunna dra är att zonstarter har en begränsad påverkan på spelarens corsi, med tanke på att:

• 60% av alla starter sker i flygande byten
• Skillnaden i corsi är inte jättestor sett till byten som startar i defensiv zon (40% corsi) och i offensiv zon (60% corsi)

Fy fasen vad snyggt @Hank ! Bra att veta att det statistiskt inte ger så stor skillnad. Men med dessa siffror kan man ju förfina matchbetygen en del - räkna om Corsin beroende på zonstarterna. En slags relativ corsi som tar hänsyn till det kan ju ge en ännu mer rättvisande bild av hur spelaren presterat, om än på marginalen.

Hank

Intressant! Kanske finns desto mer i att checking lines i regel matchas mot 1a/2a…

alfie God tanke, hade varit kul att implementera det i min Game Score. Problemet är att SHL inte redovisar zonstarter för alla spelare, utan bara för de som tekar. Dessutom så bakas tekningar i alla spelformer ihop, även de som inte påverkar corsi så som PP och BP.

Hank ditt engagemang är helt otroligt Henke TACK!

Oavsett vilken vikt man väljer applicera på statistik står det helt klart att detta måste vara en del av den helhet coacherna jobbar med under säsongen. En heltidsanställd person som enbart ägnar sig åt statistik som en del av tränarstaben känns helt nödvändigt för de klubbar som vill hänga med i toppen.

Hank Intressant sammanställning.

Går det att se någon korrelation mellan skott framåt/bakåt i förhållande till vunna tekningar?

En center med 60% vunna tekningar borde i teorin generera 50% fler skott framåt respektive 50% skott färre bakåt jämfört med en tekare med 40% vunna tekningar i de olika typerna av zonstart.

Strategen Om man förenklat säger att statistiken från undersökningen ovan är baserat på att 50% vunna tekningar oavsett zon, så borde det bli som du säger:

T.ex. i offensiv zon så säger undersökningen 60% corsi, alltså ett förhållande 6 mot 4, vilket borde ge:

• vid 60% vunna tekningar: 6,6 mot 3,6 -> 65% corsi
• vid 40% vunna tekningar: 4,4 mot 5,4 -> 45% corsi

Sett till skott framåt, en skillnad på 2,2 skott. 2,2/4,4 = 50%.
Man borde alltså komma till 50% fler skottförsök framåt vid 60% vunna tekningar i offensiv zon än vid 40% vunna tekningar i offensiv zon.

Strategen Ja, det låter som du tänker rätt. Som sagt synd att SHL inte särskiljer på tekningar i de olika spelformerna när de redovisar tekningsstatistik.

Jag hittade även en annan undersökning, som tittar på sambandet mellan vunna tekningar och corsi utan att ta hänsyn till zoner. Man kom fram till en linjär modell för att uppskatta corsi relativt tekningsvinster, enligt följande formel och graf:

https://www.independent.co.uk/sport/football/luton-town-fc-stadium-manager-b2327054.html

Lite intressant läsning om hur Luton med mycket små medel har chansen att ta sig till Premier League. Ingen djup analys direkt men de jobbar mycket med statistik och värvar välscoutade spelare som passar i deras spelsystem. Det är verkligen en klubb som LHC borde inspireras av.

Här följer en sammanfattning av ett av bidragen till LINHAC 2023, med titeln Defensive Zone Battles and Breakout Success. Rapporten handlar om var man vinner pucken innan kontrollerade zonutgångar, alltså att ta sig ur defensiv zon samtidigt som pucken behålls inom laget, och hur det påverkar vissa aspekter av spelet. Man har tittat på tre scenarier och kommit fram till olika slutsatser som kan användas vid olika situationer. Mätdata kommer från SportLogiq och är taget från ett begränsat antal SHL-matcher under säsongen 20/21. Figurerna har taskig upplösning, men visar en karta över den defensiva zonen. Röd färg används för att symbolisera “bra”, vitt är “medel” och blått är “dåligt”.

Breakout Quality - där man mätt på hur ofta laget behåller kontroll av pucken efter zonutgång

Rapportens slutsats:
Om man är i ledning i matchen, och vill spela defensivt, så är det mest effektivt att försöka tvinga spelet till bakom målet för att försöka vinna pucken där, alternativt att försöka vinna pucken när spelet är längs med sargen nära blålinjen. Man ska även försöka hålla spelet borta från hörnen.

Expected Goals - hur xG påverkas beroende på var man vunnit pucken innan zonutgång

Rapportens slutsats:
Om man ligger under och behöver skapa offensiva möjligheter så kan man tillåta motståndarna att föra pucken in mot mitten av den defensiva zonen och försöka vinna puckarna därifrån (high risk – high reward).

Time of Possession - hur länge man lyckas behålla pucken inom laget beroende på var man vunnit pucken innan zonutgång

Rapportens slutsats:
Om man vill kontrollera matchtempot och behålla pucken inom laget så länge som möjligt så kan man försöka vinna pucken längs med sargen.

Vi har börjat lägga upp inspelningar från LINHAC.

https://www.youtube.com/@patricklambrix8210/playlists + Välj LINHAC-2023.

LINHAC Varmt välkommen till Bullen

The Importance of Special Teams in Ice Hockey är ett arbete som presenterades på LINHAC 2023 och handlar om betydelsen av special teams, speciellt power play. Arbetet undersökte hur ett lags resultat i special teams relaterar till lagets framgång. Datan kommer från NHL, säsongerna 10/11 till 21/22, och exkluderar spel i förlängningar. Här följer en liten sammanfattning av utvalda delar av rapporten.

Man redovisar hur fördelningen mellan olika spelformer har sett ut under dessa säsonger, vilket illustreras av figuren nedan. Ungefär 80% av speltiden är i 5 mot 5, lite drygt 15% är i 5 mot 4, och de sista procenten är fördelade på de resterande spelformerna.

Rapporten redovisar även i hur stor andel av matcherna där mål görs i de olika spelformerna. I figuren nedan ser man att mål i lika styrka sker i princip alla matcher, mål med en spelare mer på isen sker i ungefär 70% av matcherna. Man ser även att det är vanligare att matcher innehåller mål i boxplay än matcher med mål i 5 mot 3.

Man redovisar även hur stor andel av matcherna som innehåller mål beroende på vad ställningen är i matchen. I figuren nedan ser man att i princip alla matcher görs något mål då ställningen är lika (inte så vanligt med mållösa matcher). Man ser även att det är vanligare med matcher där lag i ettmålsledning gör mål, än matcher där lag i ettmålsunderläge gör mål.

Rapporten redovisar även hur många mål som gjorts i varje spelform sett till ställningen i matcherna, vilket ses i figuren nedan. Bland annat ser man, i mitten av figuren, då ställningen i matcherna var lika (GD: 0), att det gjordes 19004 mål i lika styrka (EV), 5240 mål i PP och 625 mål i BP. Räknar man ihop målen som redovisas nedan så får man att 76% av alla mål görs i lika styrka, 21% görs i PP och resterande 3% görs i BP.

Man har även valt att försöka vikta målen sett till hur viktiga de är med avseende på ändringen av sannolikhet (innan och efter målet) för att ta så många poäng som möjligt i matchen. GPIV är ett mått på detta, och man ser att det viktigaste målet man kan göra, är ett mål vid ettmålsunderläge. Observera att detta gäller NHL, där man får 2 poäng för vinst, och inte 3 som i SHL.

I figuren nedan ser man att en majoritet (67%) av lagen som presterat allra bäst, med fler än 104 poäng på en säsong, ligger över snittet sett till både frekvensen de gör mål i lika styrka och frekvensen de gör mål i power play. På samma sätt ser man att en majoritet (68%) av lagen som presterat sämst, med 78 poäng eller färre på en säsong, ligger under snittet sett till både frekvensen de gör mål i lika styrka och frekvensen de gör mål i power play.

Man har även observerat en stark korrelation mellan lagens totala prestation i special teams (PP + PK) och hur många poäng lagen tagit per match (PPG), redovisat i figuren nedan.

Rapportens slutsats är att betydelsen av ett mål är lika stort om det sker i power play som om det sker vid spel i lika styrka, men eftersom flest antal mål görs i lika styrka så ses den spelformen som den större bidragande faktorn till ett lags framgång.

Att resultaten visar på en hög korrelation mellan hur bra ett lag presterar i lika styrka och power play, pekar på att ett lags framgång starkt hör ihop med den övergripande skicklighetsnivån hos lagets spelare, och att de då har möjligheten att matcha starka formationer i flera spelformer.

Hank Kung Henke tack för ditt outtröttliga engagemang

Malmö har nu två personer i sitt analytikerteam:

Hank

Även om LHC skulle anställa dig eller någon annan analytiker så skulle våran kära Klas fortsätta med vårat icke fungerande spelsystem.