Hank Så mitt antagande var riktigt och även att 50% fler skottförsök framåt genereras när man vinner 60% istället för 40% tekningar i defensiv zon.

Borde även vara 50% färre skott emot vid 60-40% tek.

Ifall tekningarna har den betydelsen borde man kanske koppla teknings% ihop med zonstarterna till corsiberäkningen?

När Ljungh går 17-3, respektive 4-12 i tekningarna så borde både han och resten av femman påverkas gällande corsi.

Så det kan vara intressant att muliplicera teknings% med de olika zonstarternas värde.

(Tek% i OZ * antal tek * 60%) + (Tek% i NZ*antal tek*50%)+ (Tek%*i DZ * antal tek*40%).

Gör man ovanstående så får man fram ett teoretiskt värde som man kan jämföra med centerns verkliga värde i matchen eller tänker jag helt fel?

  • Hank svarade på detta.

    Strategen Ja, det låter som du tänker rätt. Som sagt synd att SHL inte särskiljer på tekningar i de olika spelformerna när de redovisar tekningsstatistik.

    Jag hittade även en annan undersökning, som tittar på sambandet mellan vunna tekningar och corsi utan att ta hänsyn till zoner. Man kom fram till en linjär modell för att uppskatta corsi relativt tekningsvinster, enligt följande formel och graf:

      5 dagar senare

      Hank Ja, hade SHL delat den tekningsstatistiken så hade det kunna vara ytterliggare en grund för att jämföra en spelares prestation med teoretiskt förväntat.

      https://www.independent.co.uk/sport/football/luton-town-fc-stadium-manager-b2327054.html

      Lite intressant läsning om hur Luton med mycket små medel har chansen att ta sig till Premier League. Ingen djup analys direkt men de jobbar mycket med statistik och värvar välscoutade spelare som passar i deras spelsystem. Det är verkligen en klubb som LHC borde inspireras av.

        Swedinho statistik och värvar välscoutade spelare

        Inte vår melodi det där.. Bättre att köra rysk roulette på EP och sedan hålla tummarna för att en slagskämspe från AHL helt plötsligt gör 40 poäng i SHL.

        3 månader senare

        Här följer en sammanfattning av ett av bidragen till LINHAC 2023, med titeln Defensive Zone Battles and Breakout Success. Rapporten handlar om var man vinner pucken innan kontrollerade zonutgångar, alltså att ta sig ur defensiv zon samtidigt som pucken behålls inom laget, och hur det påverkar vissa aspekter av spelet. Man har tittat på tre scenarier och kommit fram till olika slutsatser som kan användas vid olika situationer. Mätdata kommer från SportLogiq och är taget från ett begränsat antal SHL-matcher under säsongen 20/21. Figurerna har taskig upplösning, men visar en karta över den defensiva zonen. Röd färg används för att symbolisera “bra”, vitt är “medel” och blått är “dåligt”.

        Breakout Quality - där man mätt på hur ofta laget behåller kontroll av pucken efter zonutgång

        Rapportens slutsats:
        Om man är i ledning i matchen, och vill spela defensivt, så är det mest effektivt att försöka tvinga spelet till bakom målet för att försöka vinna pucken där, alternativt att försöka vinna pucken när spelet är längs med sargen nära blålinjen. Man ska även försöka hålla spelet borta från hörnen.

        Expected Goals - hur xG påverkas beroende på var man vunnit pucken innan zonutgång

        Rapportens slutsats:
        Om man ligger under och behöver skapa offensiva möjligheter så kan man tillåta motståndarna att föra pucken in mot mitten av den defensiva zonen och försöka vinna puckarna därifrån (high risk – high reward).

        Time of Possession - hur länge man lyckas behålla pucken inom laget beroende på var man vunnit pucken innan zonutgång

        Rapportens slutsats:
        Om man vill kontrollera matchtempot och behålla pucken inom laget så länge som möjligt så kan man försöka vinna pucken längs med sargen.

        The Importance of Special Teams in Ice Hockey är ett arbete som presenterades på LINHAC 2023 och handlar om betydelsen av special teams, speciellt power play. Arbetet undersökte hur ett lags resultat i special teams relaterar till lagets framgång. Datan kommer från NHL, säsongerna 10/11 till 21/22, och exkluderar spel i förlängningar. Här följer en liten sammanfattning av utvalda delar av rapporten.

        Man redovisar hur fördelningen mellan olika spelformer har sett ut under dessa säsonger, vilket illustreras av figuren nedan. Ungefär 80% av speltiden är i 5 mot 5, lite drygt 15% är i 5 mot 4, och de sista procenten är fördelade på de resterande spelformerna.

        Rapporten redovisar även i hur stor andel av matcherna där mål görs i de olika spelformerna. I figuren nedan ser man att mål i lika styrka sker i princip alla matcher, mål med en spelare mer på isen sker i ungefär 70% av matcherna. Man ser även att det är vanligare att matcher innehåller mål i boxplay än matcher med mål i 5 mot 3.

        Man redovisar även hur stor andel av matcherna som innehåller mål beroende på vad ställningen är i matchen. I figuren nedan ser man att i princip alla matcher görs något mål då ställningen är lika (inte så vanligt med mållösa matcher). Man ser även att det är vanligare med matcher där lag i ettmålsledning gör mål, än matcher där lag i ettmålsunderläge gör mål.

        Rapporten redovisar även hur många mål som gjorts i varje spelform sett till ställningen i matcherna, vilket ses i figuren nedan. Bland annat ser man, i mitten av figuren, då ställningen i matcherna var lika (GD: 0), att det gjordes 19004 mål i lika styrka (EV), 5240 mål i PP och 625 mål i BP. Räknar man ihop målen som redovisas nedan så får man att 76% av alla mål görs i lika styrka, 21% görs i PP och resterande 3% görs i BP.

        Man har även valt att försöka vikta målen sett till hur viktiga de är med avseende på ändringen av sannolikhet (innan och efter målet) för att ta så många poäng som möjligt i matchen. GPIV är ett mått på detta, och man ser att det viktigaste målet man kan göra, är ett mål vid ettmålsunderläge. Observera att detta gäller NHL, där man får 2 poäng för vinst, och inte 3 som i SHL.

        I figuren nedan ser man att en majoritet (67%) av lagen som presterat allra bäst, med fler än 104 poäng på en säsong, ligger över snittet sett till både frekvensen de gör mål i lika styrka och frekvensen de gör mål i power play. På samma sätt ser man att en majoritet (68%) av lagen som presterat sämst, med 78 poäng eller färre på en säsong, ligger under snittet sett till både frekvensen de gör mål i lika styrka och frekvensen de gör mål i power play.

        Man har även observerat en stark korrelation mellan lagens totala prestation i special teams (PP + PK) och hur många poäng lagen tagit per match (PPG), redovisat i figuren nedan.

        Rapportens slutsats är att betydelsen av ett mål är lika stort om det sker i power play som om det sker vid spel i lika styrka, men eftersom flest antal mål görs i lika styrka så ses den spelformen som den större bidragande faktorn till ett lags framgång.

        Att resultaten visar på en hög korrelation mellan hur bra ett lag presterar i lika styrka och power play, pekar på att ett lags framgång starkt hör ihop med den övergripande skicklighetsnivån hos lagets spelare, och att de då har möjligheten att matcha starka formationer i flera spelformer.

          Malmö har nu två personer i sitt analytikerteam:

            Hank

            Även om LHC skulle anställa dig eller någon annan analytiker så skulle våran kära Klas fortsätta med vårat icke fungerande spelsystem.

            en månad senare

            Mest anmärkningsvärda statistiken efter två spelade matcher? Kanske Ty Ratties +3. 😆

              Ndur Tycker ärligt talat att det märks på hans inställning och spelsätt. Forecheckar och backcheckar betydligt hårdare än vad han gjort tidigare. Lite mindre “glida runt långsamt lutandes mot klubban”-aura.

              @Hank

              Vad säger statistiken från de inledande matcherna om vårt spel? Är vi, statistisk sett förtjäna av 5/6p? Eller är vi på väg mot en Tommy Johnsson säsong? Eller är det faktiskt så att Klas och staben fått ordning på våra svagheter iår och spelar en mer framgångsrik hockey?

              Läste att du inte har all statistik än, så du får ursäkta en dum fråga. Förstår också om data mängden som du ev har kanske är lite tunn.

              Edit: med en Tommy Johnsson säsong menar jag en säsong med en stark, poängmässig inledning, men där statistiken tydligt visade att vi spelade som ett bottenlag. Vilket sen blev utfallet efter att verkligheten kom ikapp och serien summerades…

              Edit 2: postade först detta i en match tråd. Hoppas jag justerade till rätt ställe nu 🙂

                MakeClubenGreatAgain Statistiskt har vi övepresterat hittills. Skottförsök för och emot och corsi är skit. Men det är ju bara två matcher så statistiken kan sticka i olika riktingar ganska snabbt. Jag menar, det finns väl ingen (hur hemmablind man än är) som kan säga att vi var bättre än, eller spelade jämnt mot, HV.

                  Jocke

                  All tillgänglig statistik kommer garanterat med rätta styrka att vi var klart sämre än HV. Gårdagens match, däremot, tror jag personligen är ett praktexempel på där statistik (antar att den också kommer visa övertag för OJK, främst i tredje perioden), är lite missvisande. I två perioder vill jag påstå att vi tog klart fler farliga avslut än de och puckinnehavsmässigt var det mer eller mindre jämnt. När de sedan jagar i tredje är det rätt naturligt att vi mest fokuserar oss på att inte gå bort oss och ligga på rätt sida. Det får väl främst den där corsisiffran att se dålig ut, så frågan är egentligen hur stor vikt man ska fästa vid det? En match där vi var bättre när vi behövde vara det och sedan försvarade oss väl.

                    Lukkinen vanlig corsi är väl de flesta överens om har relativt liten korrelation med resultat. Close Corsi är väl lite mer relevant, men oavsett vilket mått man tittar på är väl en enskild kategori rätt ointressant att titta på.

                    Lukkinen Ja precis. Matchen mot HV trycker ju ner oss statistiskt efter två spelade matcher. Att vi var bättre mot IKO framkommer ju liksom inte i summerad form.

                    MakeClubenGreatAgain @Hank

                    Vad säger statistiken från de inledande matcherna om vårt spel?

                    Skribenterna ovan har redan varit inne på mycket av det jag tänker skriva. Man blir ju mörkrädd av att titta på totala corsin under dessa två matcher. Men som sagt, det behöver inte säga allt. T.ex. sett till chanser under första halvan av HV-matchen så var det helt jämnt, vi skapade inte mycket framåt, men släppte heller inte till många farligheter bakåt. På samma sätt hade vi även ett övertag mot Oskarshamn efter två spelade perioder, Både sett till målchanser och close corsi (53%).

                    Men väldigt litet sample size att gå på. Så svårt att säga om det är på väg mot en Tommy-säsong eller hur poängskörd och spel kommer se ut framöver.