Saxat ur dagen aftonblad för de som ej har plus:
Tio största flopparna i SHL under hösten
Sportbladets Hans Abrahamsson och Linus Norberg rankar de tio största flopparna i SHL under hösten.
Här är spelarna som inte har nått upp till förväntningarna.
Joey Hishon, forward, Luleå
Försöker, och har en del lovande intentioner, men verkar inte räcka till för att producera på den här nivån. Bara 1+1 på sina 14 matcher säger det mesta. Hur långt tålamod har Luleå?
Jesper Jensen, forward, Brynäs
Bara sex poäng på 14 matcher är på tok för lite från en förstecenter. Visst, Jensen har varit skadad, men insatsen under hösten är klart under vad man hade förväntat sig av den skicklige dansken. Dessutom -10 i plus/minus.
Cade Fairchild, back, Rögle
Blir tränarbytet till Cam Abbott vändpunkten för den amerikanske backen? Det får Röglefansen verkligen hoppas, för den här hösten har verkligen inte varit någon höjdare av Farichild. Förra säsongen räddades han av hög poängproduktion, nu finns inte ens den.
Tony Mårtensson, forward, Linköping
Vilka krav kan man ställa på 37-åringen? Ja, givetvis inte som när han var som bäst. Men visst trodde vi att Mårtensson skulle göra ett större offensivt avtryck än så här. Fortfarande mållös efter 21 matcher.
Johan Gustafsson, målvakt, Frölunda
Guldmålvakten från 2016 har haft en riktigt tung höst. Visst, Frölundas försvarsspel har inte riktigt fungerat, men kraven är betydligt hårdare på Gustafsson. Har stundtals varit utkonkurrerad av SHL-rookien Johan Mattsson.
Jonas Gustavsson, målvakt, Linköping
Precis som hans namne i Frölunda har ”Monstret” haft en tung höst och en jobbig återkomst till SHL. Har haft svårt att hitta en jämnhet i sitt spel och även släppt in en hel del enkla mål.
Bill Sweatt, forward, HV71
De många skadorna förstör mycket, men det är inte hela sanningen till att Bill Sweatt inte sätter några tydliga avtryck i SHL. HV71 hade garanterat hoppats på mer än ett mål på nio matcher från den vindsnabbe amerikanen.
Andy Miele, forward, Malmö
Visst, han har svarat för tio poäng på fjorton matcher, och det är givetvis klart bra. Men med de förväntningar som var är den lille amerikanen ändå något av en besvikelse. Och känslan är faktiskt att Malmö som lag har spelat bättre när Miele inte varit med på isen.
Ryan Gunderson, back, Brynäs
Han har inte varit dålig, och spelar nästan 23 minuter per match, men sett utifrån förväntningar och lön är amerikanen så här långt en besvikelse. Hemska -12 i plus/minus säger inte allt, men ger ändå en fingervisning. Gunderson känns numera mer som en back i mängden än en som gör stor skillnad.
Ponthus Westerhom, forward, Frölunda
Och vad händer här? Inte mycket om vi ska vara ärliga. Okej, att tvillingbrorsan och radarpartnern Pathrik är borta, men lite större avtryck ska man ändå kunna kräva av en förhållandevis högt betald spelare.