K-man Nu har ju jag personligen aldrig varit någon stor förespråkare av att bygga ihop något slags “spelsystem” på försäsongen. För mig är det ett levande dokument. Tror inte att en vecka på Gotland i augusti har så mycket att göra med vad som händer på isen mot Malmö en torsdag i oktober.
Jag tror det beror på att jag liksom inte tror det funkar så. Spelarna vill ju i grunden vara någon annanstans (Schweiz, NHL). Alla som är här i SHL är ju aningen påväg upp (juniorer som vill iväg), för dåliga för nämnda ligor (t.ex. Thörnqvist) eller avdankade hemvändare som möjligen har ett år eller två till att kräma ur men skriver typ fem.
Alla har typ småbarn vilket sätter allt i perspektiv. Varför ska jag gnugga skiten ur mig på jobbet när min familj behöver en pigg o glad pappa hemma? Tror vi alla med barn känt att jobbet kan dra åt Skänninge då som nu, även om det i sig inte är något som helst fel på själva jobbet. Det kan tvärtom vara riktigt roligt, som t.ex. hockey. Men. Det är ju bara hockey.
Man är ju inte bäst i världen bara för att man vinner SHL. Ha fest på stora torget verkar ju grabbarna lösa ändå utan oss, och känslan jag har är att dom hellre har det så än massa folk (vi) som stör. Blir enklast så.
Känslan vi har för staden och Linköping, Cluben o alla minnen o så är ju något som lever med oss. För spelarna som vill dega så mycket som möjligt, ut på golfbanan, hänga med barnen eller bara gödda runt på stan och inte känner samma sak som oss blir det ju liksom knepigt.
Skulle någon fråga får man ju intränade svar givetvis men är övertygad om att det innerst innerst inne inte riktigt känns så extremt viktigt att vinna med Cluben. Eller ja, vi alla som sett säsongen och hur det sett ut på isen vet ju att det är så.
Jag kan till viss del förstå spelarna. Som sagt. Det är ‘bara’ hockey och skit samma. Finns annat i livet och för dom är det liksom för oss andra som jobbar, i slutet av dagen ett sketet jobb. Men. Ingen av oss här inne tänker ju så uppenbarligen så vet i faaan hur man ska brygga det här på något sätt. Svårt.
Uppenbarligen är ju coachen en pusselbit i det hela men “problemet” sitter antagligen långt djupare än så.
