Simon Bjälfve genom mig:

[size=150]Vi kan om vi vill![/size]

Det är början på December och vi närmar oss jul med storsteg. Snön ligger på backen och kylan ska vi inte tala om.
Efter 25 omgångar i elitserien ligger Cluben på en sjätteplats och har skrapat ihop sparsamma 36 poäng. Vilket självklart är en besvikelse med tanke på vilket lag vi har på pappret. Men det är inte det jag kommer att rikta in mig på i den här krönikan, jag har istället valt att skriva om de sjunkande publiksiffrorna i Cloetta Center och framför allt på ståplats.
Hela den här säsongen, ja egentligen inte bara den här säsongen utan det senaste året har vi sätt en ordentlig nedgång på ståplats, och stämningen har varit under all kritik. Det konstiga med det hela är att White Lions haft ungefär samma medlemsantal hela tiden, även fast det blivit mindre och mindre folk på ståplats. En annan sak som jag funderar på är att White Lions är en av de svenska supporterklubbarna som snittar flest bortaresor per säsong. Med andra ord är vi bra borta men dåliga hemma.

Vad beror det på?
Det kan inte vara biljettpriserna, då LHC har väldigt förmånliga priser och har tagit fram ett supporterkort som endast kostar 1295 per säsong. Är det intresset som har försvunnit? Jag är tveksam till detta, då White Lions som jag redan skrivit har haft ett jämt medlemsantal under åren.
Många klagar på att LHC hela tiden motarbetar sina supportrar och aldrig ser till supportrarnas fördel. Visst kan det vara så ibland men inte i allting man gör, som vissa vill få det till. White Lions styrelse och LHC:s ledning har under de senaste säsongerna byggt upp ett väldigt bra samarbete. Och vi har fått klart för oss att LHC vill dra åt samma håll som oss.

Jag tror personligen att folk stannar hemma för att "alla" andra gör det. "Varför ska jag gå dit när ingen annan gör det" har jag hört från många. Det är ett argument som jag inte köper för fem öre. Om alla drar sitt strå till stacken vet vi att vi kan skapa en grym stämning i Cloetta center. Ta de senaste slutspelen, då har vi visat att vi tillhör den absoluta Sverigetoppen på läktarna. I kvartsfinalen mot Frölunda till exempel, LHC var nere för räkning och på väg ut ur leken. Men vi supportrar gav inte upp utan visade att vi är Linköping och vi ger inte upp. En för alla - Alla för Cluben! Det är den inställningen som jag efterfrågar.

En annan grej som jag också har stört mig på är de matcherna då det är lite folk på ståplats, då tror folk att man inte behöver sjunga bara för det. Säg till exempel att det är 150 personer på hemmastå (som det brukar vara när det är lite folk) och jämför den stämnigen med när vi är 150 pers på någon dålig bortaläktare. När låter vi bäst? Jo på bortaplan. Varför kan då inte 150 personer sjunga lika bra på hemmaplan?

Vi vet att vi kan om vi vill, ta till exempel den aktuella resan till Göteborg den 11/12, till den resan är vi 400 som åker organiserat. Det är den största resan som White Lions anordnat på egen hand sedan starten 1987. Det innebär att det fortfarande finns folk som vill och kan skapa en god stämning någonstans där ute.

Som bekant befinner sig Cluben just nu i någon som man skulle kunna kalla "kris", resultatet går inte vår väg och publiken sviker. Det är nu dem behöver stöd, vårt stöd. White Lions motto är att stötta Cluben i vått och torrt, i med och motgång.

Tanken med min text är att alla ska förstå att om vi vill så kan vi. Om alla drar sitt strå till stacken kan vi uppleva den sköna "gåshudstämningen" som man ibland känner i Cloetta center varje match. Allt handlar om inställning.

Nu är det dags att vända den negativa trenden både på planen och på läktaren, redan i morgon är det ett såkallat E4-derby mellan LHC och förortsgänget. Ett utmärkt tillfälle att visa vad vi går för. Jag kommer vara där, kommer du?

Kommande hemmamatcher:
Lördag, 4/12 kl 16:00 Cluben-Tälje
Torsdag, 9/12 kl 1900 Cluben-Dif (uppvärmning inför Göteborg)
Måndag, 13/12 kl 19:00 Cluben-Modo (Efterfest)

Nu kör vi!

Simon Bjälfve Styrelseledamot White Lions