Examining the Impact of Traffic on Shot Attempts in Ice Hockey
I ishockey kan trafik framför målvakten under ett skottförsök påverka skottresultatet. I vissa fall kan trafik hindra målvaktens förmåga att se pucken, vilket skulle kunna öka sannolikheten för ett mål. I andra fall kan trafik hindra pucken från att ens nå målet. I den här rapporten används puck- och spelardata från NHL för att undersöka sambandet mellan trafik och skottresultat.
I rapporten har man grupperat liknande skottförsök genom att dela upp anfallszonen i regioner baserat på avstånd och vinkel, som visas i figuren nedan. Sedan undersöks hur trafiken påverkar skottresultaten inom varje region.

Varje region är märkt med ett avståndsintervall i fot:
- 0-9 fot ≈ 0-3 meter
- 9-23 fot ≈ 3-7 meter
- 23-45 fot ≈ 7-14 meter
- 45-90 fot ≈ 14-28 meter
och en orientering:
- ”c”, center, representerar skottförsök från mitten
- ”o”, outside, representerar skottförsök utanför mitten
- ”w”, wide, representerar skottförsök från en vid vinkel
Trafik och mål
Figuren nedan visar relationen mellan trafik och mål för varje region. ”Traffic Count” representerar antalet spelare i skottlinjen vid skottförsöken.

Figuren visar inte antalet skottförsök från varje region men man kan bl.a. se att för regionerna nära mål, mellan 0 och 7 meter (0-23 fot), görs en majoritet av målen utan trafik. Rapporten skriver att en anledning till det höga antalet mål från nära håll kan bero på den mänskliga reaktionstiden. Tidigare forskning tyder på att de män med bäst reaktionsförmåga har en genomsnittlig reaktionstid på 0,22 sekunder, vilket innebär att ett skottförsök på 110 km/h skulle behöva vara minst 7 meter bort för att målvakten ska reagera i tid.
För skott från längre distans (>7 meter) blir trafikens påverkan mer varierande. Rapporten utforskar detta ytterligare, inklusive trafikens inverkan baserat på om den domineras av anfallande eller försvarande åkare.
I följande figur visas fördelningen av utkomsten av skottförsök i de olika regionerna.

Man förvånas i rapporten av att andelen skottförsök som missar målet (Missed%) är ganska konstant mellan regioner och trafiknivåer, vilket visar att spelarnas frekvens av att missa målet inte påverkas så mycket av varifrån de tas eller hur mycket trafik det är.
Andelen skottförsök som blockeras (Blocked%) ökar med mer trafik. Enligt statistiken i rapportens data blockeras 29% av alla skottförsök och 91% av dessa blockerade skottförsök görs av spelare i det försvarande laget. Rapporten gör en intressant iakttagelse i att ett anmärkningsvärt antal blockerade skott sker när skottförsöken gjorts utan registrerad trafik. Detta verkar kontraintuitivt men kan förklaras av rapportens begränsningar i trafikdetektering. T.ex. blockeras många skottförsök av klubbor snarare än kroppar.
Som visas i figuren minskar andelen skottförsök som går på mål (SOG%, Shot On Goal%, summan av Goal% och Saved%) i takt med att trafiken ökar, vilket indikerar att trafiken på ett tillförlitligt sätt minskar sannolikheten för att ett skottförsök når mål. Det är värt att notera att andelen skottförsök som resulterar i ett mål (Goal%) är högst för skottförsök från regionerna 0-9c och 9-23c (<7 meter och centralt) när det inte finns någon trafik. Rapporten tycker därför att detta borde vara lagens prioriterade sätt att ta skott.
Generellt, även om målprocenten (Goal%) också tenderar att minska i takt med att trafiken ökar, är denna trend endast statistiskt signifikant i regionerna 0-9c, 0-9w och 9-23c. Eftersom trafiken gör det svårt att få ett skott på mål, görs väldigt få mål i situationer med mycket trafik, vilket gör det svårt att bedöma hur trafiken påverkar själva målskyttet.
För att bättre förstå kvaliteten på skottförsök som är på mål undersöks andelen skott på mål som resulterar i mål (Goal% av SOG). Tanken är att detta ska fånga om trafiken hjälper eller skadar när ett skottförsök når målvakten, vilket mer direkt återspeglar de möjliga effekterna av t.ex. styrningar, studsar och skymning av målvaktens sikt. Följande figur sammanfattar hur Goal% av SOG för varje region påverkas av trafik.

Skillnaderna inom respektive region är bara statistisk signifikanta för 0-9c, 9-23c, 45-90c samt 45-90o (markerat i grönt), skillnaden är måttligt signifikant för 45-90w (markerat i gult), enligt följande:
- 0-9c: Goal% av SOG sjunker i takt med ökad trafik
- 9-23c: Goal% av SOG sjunker i takt med ökad trafik
- 45-90c: Goal% av SOG ökar i takt med ökad trafik
- 45-90o: Goal% av SOG ökar i takt med ökad trafik
- 45-90c: Goal% av SOG ökar i takt med ökad trafik
Rapporten fokuserar på regioner med signifikanta eller måttligt signifikanta trender. I regionerna 0‑9c och 9-23c (<7 meter och centralt) minskar alltså Goal% av SOG i takt med att trafiken ökar, vilket tyder på en försämrad skottkvalitet. Detta innebär att även när skottförsök från dessa regioner når målvakten är det mindre sannolikt att de resulterar i mål om det finns trafik. En strategi som därför rekommenderas är att istället för att försöka ta skott från dessa lägen försöka skapa chanser med minimal trafik från liknande platser.
Däremot ökar Goal% av SOG med ökad trafik för långdistansskott (>14 meter). Detta indikerar att medan trafiken minskar chansen att skottförsöket når målvakten, förbättrar den sannolikheten för mål när skottförsöket når fram, förmodligen som ett resultat av styrningar, studsar och skymning av målvaktens sikt. Detta belyser en strategisk avvägning:
- för långdistansskott minskar trafiken den totala skottframgången men
- ökar sannolikheten för mål för de skottförsök som når målvakten.
Som ett resultat kan lag dra nytta av att medvetet placera trafik framför nätet för långdistansskott och acceptera färre skott på mål totalt i utbyte mot farligare skott.
Anfallande/försvarande trafik
Avslutningsvis analyseras hur balansen mellan anfallande kontra försvarande spelare påverkar utkomsten av skottförsöken. En stark defensiv närvaro kan leda till fler blockerade skottförsök och färre mål, medan en stark offensiv närvaro kan skapa styrningar, studsar, skymning av målvaktens sikt och fler mål. Det motsatta kan dock också vara sant eftersom defensiva spelare kan skymma sin egen målvaktens sikt och offensiva spelare oavsiktligt kan blockera skottförsök.
Rapporten analyserar detta med hjälp av tre grupperingar:
- A, attacking, mer anfallande än försvarande trafik
- D, defending, mer försvarande än anfallande trafik
- E, equal, lika mycket anfallande och försvarande trafik
Denna gruppering syftar till att belysa skillnaderna mellan anfallande och försvarande trafik snarare än den totala omfattningen av trafiken. Följaktligen behandlas skottförsök med en anfallande spelare på samma sätt som de med två eller tre anfallande spelare, och skottförsök utan trafik exkluderas från denna analys.
För varje region, när försvarstrafiken överstiger anfallstrafiken (D), är SOG% (Goal% + Saved%) lägre och Blocked% högre jämfört med när det omvända är sant (A). Detta är förväntat eftersom försvarare vanligtvis positioneras för att blockera skottförsök medan anfallare strävar efter att styra pucken eller skymma sikten för målvakten.
Effekten på målskyttet är dock inte lika rättfram. I likhet med tidigare så fokuserar rapporten på att undersöka detta med hjälp av andelen skott på mål som resulterar i mål (Goal% av SOG). Detta gör det möjligt att utvärdera om offensiv eller defensiv trafik är mer fördelaktig (eller skadlig) för målskyttet i varje region. Rapporten diskuterar resultaten baserat på figuren nedan.

I alla mellandistansregioner (9-45 fot, 3-14 meter) har skottförsök med mer försvarstrafik (D) en högre Goal% av SOG än de med mer anfallstrafik (A). Detta kan bero på att försvarare oavsiktligt skymmer sikten för sin målvakt eller omdirigerar pucken på oförutsägbara sätt.
För tränare belyser detta risken med att få försvarare att hamna i skottlinjen för att försöka blockera skottförsök på mellandistans, eftersom defensiv trafik ibland kan försämra för målvakten mer än den hjälper. Det optimala defensiva tillvägagångssättet kan variera beroende på skottets position:
- begränsa skymd sikt på mellandistans
- försök blockera skott på både kort- och långdistansförsök