... tror helt Àrligt det Àr i skallarna det sitter. Precis som @LÀktarcoachen skrev tidigare kÀnns det som att det mentala sviker sÄ ofta. Minsta motgÄng eller utmaning sÄ blir det krampaktigt, kladdigt med pucken, brister i positionsspelet och jagas frenetiskt för att freda sig och/eller pucken.
Det ser ut som ett lag som Ă€r sĂ„ förbaskat osĂ€kra pĂ„ sig sjĂ€lva och livrĂ€dda att misslyckas. Ăven om det finns harmoni i gruppen i sig sĂ„ krĂ€vs det sĂ„ lite för att all form av harmoni i spelet ska försvinna som en avlöning sĂ„ fort det gĂ„r lite emot.
TillÀgg efter att ha lÀst Correns intervju med Sebastian Strandberg. TvÄ korta tankar frÄn Strandberg:
âDet skulle vara nyttigt att vinna tvĂ„âtre matcher i rad nĂ„gon gĂ„ng för att samla poĂ€ng och bygga sjĂ€lvförtroende. Det Ă€r nyckeln, skulle jag sĂ€ga.â
âVi har förlorat mĂ„nga övertidsmatcher och möjligt att det har satt sig i huvudet. Att vi Ă€r för rĂ€dda för att förlora i stĂ€llet för att vara mer aggressivaâ
Uppenbarligen finns, Ätminstone hos Strandberg, tankar kring att problemen sitter i skallen. Jobbar man inte redan med detta borde det vara en no-brainer dra igÄng redan i morgon mÄndag.