HOCKEY
Börjar med mitt första inlägg i “debatten” där jag faktiskt var inne på samma sak:
"(…) Det är likaså tråkigt att inte ett enda inlägg ovan handlar om att försöka jobba med dessa bråkstakar. Det verkar inte ens ses som ett alternativ. Oavsett om WL själva inser problematiken med den tillsynes livsfarliga och uppenbart destruktiva subgruppen, eller ej, så måste LHC erbjuda sin hjälp här och inte bara stänga av och försöka rensa ut. Man behöver uppenbarligen bygga en stark, sund kultur kring ståplats som förmår att odla bra saker vidare och bli beständigt mot framtida falanger.
Enligt mitt sätt att se det har Stålis en möjlighet att göra något något riktigt bra här men det kommer från WL:s sida kräva ödmjukhet och vilja att få hjälp. (…)"
Det blir nästan omöjligt att rota i detta utan att prata politik så jag ber på förhand om ursäkt för det. Avgränsar mig till vad jag anser är kärnproblematiken, dvs varför WL protesterade och om en förändring från LHC och ordningsmakten är påkallad eller ej.
Genomförandet, riktandet/missriktandet, vilka effekter det fick och hur WL valde att bemöta reaktionerna och vad dessa reaktioner tyder på för självbild osv lämnas alltså därhän.
Poddavsnittet
Efter dagens ståplatsavsnitt framgår i alla fall att WL är missnöjda med och frustrerade över hur ordningsmakten/LHC agerat för att stävja vad som WL menar är subgruppers beteenden och aktioner. Man har en uppfattning att det nu kommunicerats att det ska bli tuffare tag och hårdare straff och man ser också bevis på detta genom ageranden från ordningsvakter samt straff/hot om straff från LHC. Man upplever även att ordningsmakten blivit mer proaktiva och söker upp, följer efter, ifrågasätter personer kopplat till WL på ett helt nytt sätt vilket bygger på frustration och ökar motsättningarna. WL uttrycker en vilja att i stället jobba med dessa individer. Man påstår även att de i möten med LHC uttryckt önskemål om vissa ordningsvakter och poliser som de upplever samarbetar bättre.
Jag tolkar allt detta som att man faktiskt vill ha en sund supporterkultur, kunna attrahera nya ungdomar och få dem att ta efter bra beteenden i och utanför arenorna. Det kvittot var helt avgörande för mig i min lilla revision.
Tankar
Bara att det de facto finns såna här ambitioner hos WL (på styrelsenivå) gör att jag tycker att man borde bemöta problemen annorlunda än med tuffare tag. Här finns ju uppenbarligen en vilja att göra någonting bra och den ska man givetvis bygga vidare på. Det låter (men farligt att bedöma endast utifrån WL:s egna ord), som att det är WL som ändå sträckt ut en hand för att jobba tätare med LHC. Det borde vara LHC som är den vuxna i sammanhanget.
Jag kan också förstå frustrationen över tuffare tag om man (som jag förutsätter att WL gör) ser vad det får för omedelbara konsekvenser hos individerna och effekter på gruppen. Nej, jag tror inte att det är inte så enkelt som att man bara kan höja straffet för 15-åringarna och tro att polletten då plötsligt ska trilla ner. Och självklart måste olagliga gärningar beivras, men acceptansen för detta från WL:s sida kommer att öka om de samtidigt känner en förståelse från LHC/ordningsmakten och jobbar tätare tillsammans.
Jag är långt ifrån övertygad om att erforderlig kompetens hos WL finns för att ta hand om vilsna och våldsamma tonårspojkar och skulle gissa på att man här behöver ett ordentligt stöd från LHC och annat håll. Det jag skulle vilja se är att man sträcker ut handen och funderar på hur man kan hjälpa dem på bästa sätt.
Samhället kommer, vad det verkar, ändå att generera en jämn ström av bråkstakar som är redo att ersätta de avstängda och då är det inte bara bättre att man har en kultur och miljö som kan ta hand om problemen – det är också den enda vägen framåt.
Vissa kommer kanske att invända och säga att det daltas med dem, att de är bortskämda snorungar, att de ska acceptera konsekvenserna av sina gärningar osv. En del invändningar kanske är helt rimliga, men man missar huvudpoängen: Ingenting kommer att förbättras med tuffare tag, och allra minst WL:s förmåga att jobba med buset, eller busets inställning till LHC/ordningsmakten. LHC/SHL/ordningsmakten kan välja att ta den populistiska vägen och försöka “knäcka gängen”, eller så tillsätter man resurser och jobbar med människorna.
Om man inte ens kan lösa det här problemet på mikronivå i Linköping så vågar jag knappt tänka på hur Sverige ska se ut om några år. Eller just det ja, det är precis så det ser ut nu!
