Kom på att jag hade lovat att delge mina åsikter i frågan. En del har redan konstaterats, men ni får gilla läget. Here we go:
Fel folk
En vanlig uppfattning är att alla som står på ståplats tillhör klacken. Tyvärr är det inte så, och i synnerhet inte i Linköping. Det är dessutom "okej" att ställa sig på ståplats med armarna i kors och en stängd mun. Det har pratat som klackbiljetter och annat, men det kommer inte att hjälpa. Förr eller senare så kommer någon tjomme att köpa en biljett till en klacksektion och ändå hålla brödluckan stängd. Avgränsning? Möjligen. Men då räknar man inte med det faktumet att det är mer icke-sjungare på ståplats än motsatsen, och när det är mycket folk i CC så kommer knappast den avgränsningen bestå av bara sångfåglar.
Men det här är ett jätteproblem för läktarkulturen i Linköping. Tjejer som spanar killar, gamlingar som klagar på att det är trångt eller att man skriker lite för högt, killar som spanar tjejer (ja, det är tyvärr sant).. Listan kan göras lång. Jag önskar att jag satt med lösningen på problemet, men det gör jag inte.
Fel sätt att uppmuntra folk
Någon kanske säger "men uppmuntra folk att börja sjunga". Visst, det kan man ju försöka med, även om det inte är lätt. Men en sak som garanterat inte hjälper är att skrika könsord och förolämpa folk som inte sjunger. Jag förstår givetvis att man blir frustrerad, i synnerhet när man var på plats i Stånkan när det var som bäst (hear hear!), men det är kontraproduktivt att kalla folk för kvinnliga delar och sexsäljare om man vill få dem att börja leva sig in i matchen lite mer. Det är inte allt för många som skulle jobba hårdare om ens chef kallade en för sådana saker, så varför skulle man börja sjunga mer om man blir förolämpad?
Jag menar självklart inte att vi ska bli ett ryggdunkargäng och bjuda på öl till alla, men någonstans kanske man måste inse att bristande respekt för andra människor (Clubenmänniskor) inte leder till bättre stämning.
Klackledare
Nej, jag är inte anonym (personerna i fråga vet vem jag är) och nej, jag skulle inte göra det bättre själv (har ryckt in några gånger, men har inte rösten för att stå där). Jag är inte ute efter att ta hedern ur er eller att förolämpa någon. Så, nu har vi det ur vägen:
Jag är inget stort fan av att det ska krävas "pondus" eller dylikt. Jag minns ett foruminlägg för en massa år sedan, där någon var helt galen på de två som ryckte in då de som brukade stå på platåerna var frånvarande. Det snackades om att "ingen vill sjunga om ni står där". Det tycker jag är (till stor del) skitsnack, man går inte och sjunger för att det står en person där som man råkar tycka bra om.
Med det sagt: det krävs att man ändå inger en viss respekt. Och, än viktigare, man måste ha bra tajming och en viss känsla för vad som funkar vid just det tillfället. Det är tyvärr något som jag tycker att de nuvarande klackledarna saknar. Fel ramsa startas vid fel tillfällen, ramsor som inte funkar vid det tillfället ska forceras fram istället för att byta till något annat.
Ett klockrent exempel är fascinationen för att dela läktaren under varje match. Jag begriper ärligt talat inte detta. Under de matcher där alla de som sjunger hörs dåligt, hur blir det högre volym av att låta 50% (+-) av dessa köra separat? Det funkar skitbra som en höjare när det är medelbra stämning, eller när det är skitbra. Men när det är kasst så tjänar man inte på att köra half-half, utan då bör man köra något som alla kan sjunga med i.
Dela-ramsorna kan även användas för nästa exempel: det ska p-r-e-s-s-a-s, varje gång. Det behövs inte! Om det blir tyst ganska fort, byt ramsa direkt istället för att ge konstgjord andning. Ta initiativ till att få rösterna att fortsätta, inte ramsan!
Sist vill jag också säga något som jag har upplevt. Har jag fel i detta så är det inget att snacka om. Men: jag upplever att personerna på podiet är väldigt känsliga för kritik (vare sig om den är konstruktiv eller destruktiv). Ni ska givetvis ha cred för er vilja och era försök, men det måste också ske en liten utveckling och anpassning för att det ska bli bra.
Ramsor
Det finns dock ett problem som gör att klackledarna har svårigheter: den begränsade samlingen av ramsor. Jag själv är en av dem som har bidragit med många ramsor under de senare åren, men den viljan att utveckla samlingen verkar ha blivit mindre viktig - dessutom har flera gamla ramsor försvunnit. Dessutom, om stämningen är så dålig som den är så blir det inte att nya ramsor får plats, eftersom att de inte hörs. Det blir lite Moment 22 över det hela. Men vi måste börja få in fler ramsor! Damma av några gamla, fixa några nya. Vi kan inte alternera på tre-fyra ramsor i en hel match, då tröttnar folk.
"Varför är NI tysta?"
Stämningen blir inte bättre av att Slips-Svensson gnäller på att klacken är för jävla tyst. Så enkelt är det. Vill man ha en bra stämning så får man vackert dra sitt strå till stacken, eller vackert knipa käft och inte göra någon skillnad.
Sittplats
Vi har Sveriges tystaste sittplats. Det påverkar, dessutom när arenans akustik är.. ptja, inte så jävla bra. Det har blivit bättre sedan flytten av sektion, men fortfarande känns det som att sittplats har 60 tysta minuter per match. Får man igång sittplats är mycket vunnet. Fan vet dock hur..
