Känner mig väldigt splittrad när det gäller HV. Å ena sidan är skadeglädjen den enda sanna, och jag håller med om många ovanstående kommentarer om HV-supportrarnas höga svansföring och liknande skadeglädje när vi låg lite pyrt till. Men Oskarshamn? Ett icke-lag som snubblat sig upp i SHL. Fräscht på ett sätt att även “det lilla laget” klarar sig upp i hierarkin istället för AIK, DIF och Brynäs. Men matcherna? Lika upphetsande om att ligga med hunden (även om jag inte har någon, men man kan ju tänka sig). HV trots allt ger fullt hus, och njutningen vid varje vinst ger ju en större njutning än att ligga med hunden (antar jag). Så… icke picke pö… Det får bli som det blir!
