Jag tror det som diskuteras ovan (och har diskuterat många ggr innan) nån stans bottnar i föreningens brist på identitet. Vi vill vara en talangfabrik, men bygger lag och spelidé som ej stöttar talnagers utveckling i A-lag. Vår juniorverksamhet tappar i anseende och vi kompenserar med att försöka få upp vår status som förening med fler kortsiktiga lösningar och fler namnkunniga värvningar. En negativ spiral har bildats.
Vi vil vara ett slutspelslag men saknar tydlig spelidé (och det som krävs för att genomföra den) och vi för knapp några matcher. Vår brist på tydlig spelidé är också i en negativ spiral. Mycket pågrund av att vi ej kan bestämma vilken typ av hockey föreningen ska verka för. Vi värvar stjärnor som lyckats på andra ställen men inte nödvändigtvis får full utväxling i vår kontext. Under säsong får vi justera och fokus blir på överlevnad snarare än spelutveckling. Den spelidé vi säger oss vilja ha kan vi inte utveckla och förädla
Jag är nyfiken på om den sportsliga ledningen ser satsningen på Musse och CO som en reset och newbuild. Tyvärr känns det inte så. Det känns snarare som att det tålamodet ej finns då lagbygget mer skvallrar om att vi ska vara en kandidat för övre halvan av serien. Och vi alla vet att det är en stor resa att göra från 12e plats till en top 7. Det sker men i få undantagsfall. Även om det sker kan det snabbt bli regression kort efter.
Kanske opopulär åsikt, men jag tyckte faktiskt att första året med Klas innehöll många bra grejer. Dels en justering av självbild och insikt av var i näringskedjan vi var då. Det skapade arbetsro. Året efter kunde vi ta kliv. Men kort efter blev det otåligt, kortsiktigt och ängsligt.
Jag tillhör inte den delen av forumet som tror att det vore bra med HA. Men jag tror det är absolut nödvöndigt att man gör om jobbet med att erkänna var mans står, bygga lag därefter, identifiera de små stegen för att klättra (som vi gjorde med Rogga Melin hans försa sejour).
Det kommer tarva en del obekväma beslut och det kommer också kosta en del i externt intresse. Men den sportsliga resan mot en stabilare grund måste göras ordentligt.
På många sätt är jag ändå optimistisk. Organisationen i övrigt har varit vanskött i 10+ år. Utan självinsikt om den dåliga ekonomin och den svaga organisation man haft. Men CJS har faktiskt på kort tid brutit en trend av väldigt dåliga bokslut till positiva resulatat. Det är en grund förutsättning. Det är inget lätt jobb men han har lyckats! Det är en stor milstolpe anser jag
Vi är långt ifrån klara och allt är inte bra. Men kan man göra liknande för övriga delar av organisationen, inte minst den sportsliga. Så finns förutsättningar att lyckas bygga om med framgång. Det kommer inte ske på en säsong. Men med rätt kompetens kan det gå över tid.
Det blir en nyckelfråga för Calle och gänget.
