Drabanten du har såklart bra poänger tycker jag. Sjävklart ska vi fortsätta jobba med sponsring. Men min högst personliga åsikt är att det ska vara den grundläggande sponsring som alla föreningar, oavsett idrott egentligen, måste jobba med hela tiden. Utan sponsorer kan vi glömma sätta ihop en vettig budget.
Jag vänder mig egentligen bara emot riktade kampanjer med ”externa finansiärer” som vi pysslat med senaste åren. Jag anser det är en bättre väg att gå i så fall försöka får så många sponsorer som möjligt bidra till vår verksamhet utan särskilda krav på typ av spelare och liknande.
En annan åsikt jag har är att det nästan är skämskudde om vi skulle gå ut i nuvarande situation och börja be om pengar ”externt” för att värva extra spelare vi egentligen inte har råd med.
”Hej Cocozza, kan vi få några millar till att slänga på några riktiga superspelare, vi lovar det blir bra den här gången”. Det är helt sjuka pengar de ”externa” kastat på LHC i olika sammanhang genom åren. Inte bara när det gäller de senaste årens extra 10 mille/säsong utan även i samband med pandemin då föreningen räddades av ett synnerligen fördelaktigt långtidslån med återbetalningsplanen ”betala tillbaka när ni kan”.
Jag tycker vi ska gå back to basic och bygga från grunden även när det gäller sponsring. Som CJS påpekat finns det många företag man kan närma sig. Men innan vi har en stabil ekonomi med långsiktig plan och hyggliga spelarbudgetar som lyfter oss bort från ”nära kval” varje säsong tycker jag inte vi ska gå med håven och tigga extra.
Extra tillskott har alltid varit förknippade med en förväntad motprestation från vår sida, att det sportsliga ska börja visa bättre resultat. Det tror jag alla kan vara överens om vi inte har uppfyllt.
Sen, skilt från elitverksamheten vet jag att det finns flera större företag som är mer än villiga att bidra till ungdomsverksamheten i Linköping. Man ser det som en samhällsviktig och bra investering. Den motprestation man kräver är egentligen endast att få synas i samband med vår verksamhet inom ungdom. Här kanske man ska tänka nytt och arbeta mot flera företag som drar in pengar till ungdom istället för att låsa sig vid några få. Ett exempel skulle kunna vara en riktad sponsring av ”Tre Kronors Hockeyskola” (TKHS) där de första tre åren är gratis via sponsringen eller till en mycket låg avgift. Tröskeln är ändå ganska hög ekonomiskt att ta sig in i hockeyn. Med ett sånt upplägg skulle vi kunna få både goodwill bland kommunens familjer och ett ökat intresse rent allmänt av ishockey. Går ens barn på hockey är steget inte långt till att hela familjen går på någon eller några matcher i Saaben varje säsong.
