Som vanligt är det inkonsekvensen i bedömningarna som är problemet, vilket inte någon från officiellt håll verkar förstå. Ta till exempel situationen med den skadade domaren i DIF-Västerås för en vecka sedan. I den friande domen står det följande:
Nämnden konstaterar att händelsen äger rum mitt i spelet och att Simon Zether haft begränsat tidsmässigt
utrymme att uppfatta risken för kollisionen med domaren och undvika den fysiska kontakten.
Anmälan lämnas därför utan bifall
Video-klippet ger dock stöd för motsatsen, han har ju lång tid på sig att se och undvika domaren:
Nästa exempel är Nichlas Torp i samma omgång, där nämnden skriver följande i sitt friande beslut:
Av videosekvenserna framgår det inte att Nichlas Torp gör en svepande rörelse med sin klubba på det sätt som anges i anmälan. Nämnden bedömer att linjedomarens fall snarare är en följd av olyckliga omständigheter, dvs. att Nichlas Torp inte hade för avsikt att fälla domaren eller att han hade kunnat undvika det. Det är vid bedömningen av Nichlas Torps agerande visserligen besvärande att han efter händelsen – trots att han märker att domaren faller – inte vidtar någon åtgärd för att försäkra sig om att domaren är oskadd. Detta i sig är dock inte tillräckligt för att styrka att han i händelsen hade för avsikt att fälla domaren. Mot den bakgrunden anser nämnden att händelsen inte ska medföra någon disciplinär bestraffning.
Här är det ju också uppenbart att det hade kunnat undvikas utifrån bilderna (tycker till och med att det är ett klockrent exempel på likgiltighet både före och efter incidenten):
Och sen då till den situationen som det delas ut straff till, där Lucas Lagerberg hoppar in från båset. Det är väl i princip samma situation som de andra. Domaren är i hans synfält under minst någon sekund innan det sker. Om det finns några förmildrande omständigheter så är det väl snarast för Lagerbergs del, eftersom spelet är på andra sidan isen mot domaren, dvs hans fokus är inte där domaren står (selektivt fokus).
Domarna vill ha en trygg arbetsmiljö och inte bli pååkta och skadade. Tyvärr kommer det ju hända att det sker krockar. Om bedömningen är att det ska delas ut straff om något hade kunnat undvikas så måste man specificera mycket, mycket tydligare vad man menar med ”kunnat undvikas”. Alla dessa tre exempel hade kunnat undvikas om spelaren varit mer uppmärksam (till skillnad från en situation när spelaren till exempel backar in i en domare). Spelarna har inte gjort allt i sin makt för att undvika kollisionen, men de har haft tillräckligt med tid för att upptäcka domaren i alla tre fallen. Ändå döms de olika, varför?
(Och det här med att de officiella uttalandena är så inkonsekventa och dåligt skrivna är ytterligare ett problem. Ibland läggs fokus på en detalj för att i nästa identiska situation påpeka en annan aspekt av regeln. Om man vill få acceptans och utbilda Hockeysverige så måste man bygga upp resonemangen betydligt mer stringent. Det kanske inte finns tid och plats att göra det för domaren på isen, men man kan i alla fall kräva att man kan göra det i text efter matchen.)
