Babba Det här var en av få gånger där jag känner att ordet “stabilt” kan sammanfatta matchen. För en gångs skull gick jag inte ifrån matchen med en puls på 180 och Parkinson-skakande händer, en bra insats utan att imponera. Trevligt, måste jag säga.
Ja jag håller. Efter första perioden ska jag väl erkänna att jag inte riktigt visste vart matchen skulle ta vägen, men det var nog de första 10 minutrarnas ringrostighet som lurade mig. De sista 50 var som du säger stabila. Inte supersnyggt eller underhållande, men effektivt och tryggt. Nog så viktigt med så många borta.
Hoppas Brocs rehab går enligt plan. Kan vi fortsätta med det här trygga spelet samtidigt som vi kryddar med en Ehn, Broc och Hännikäinen så kommer underhållningen också