Jag tänker lägga mer tid på den här tråden efter detta inlägg. Jag har summerat höstens insats och kommit fram till att det är underkänt. Kul att somliga i Cluben fortfarande är värda att få prövas i landslagsdressen i låtsasturneringarna.
Så här är det: Om laget underpresterar enstaka matcher kan man kanske skylla det helt på spelarrelaterade orsaker. Men, när en spelartrupp som denna når höstens resultat är det coachens fel att han inte lyckats plocka fram bättre spel ur materialet. Statistiken tillsammans med den märkbart loja coachningen säger det mesta man behöver veta. (lojhet = var är PP-formationerna? Varför tas inga taktiska time-outer? osv Varför är det alltid något positivt man gömmer sig bakom, istället för att ge intrycket av att man tar misstagen och otillräcklighet på allvar och att man jobbar med att det ska upphöra? Det enda man läst om insikten om brister är fnitter om att "vi har gjort allt" och "vi ska nog sluta träna helt på det". Det krävs inte en doktorsgrad i psykologi för att fatta att bristen sitter på ett plan som det saknas erfarenhet och/eller kompetens för att ta tag i.)
knasboll och andra "ödmjuka": Jämför spelartrupperna och det ekonomiska mellan åren ni snackar om (glad över en 10:e plats?!) och återkom gärna. Är målsättningen densamma som då, menar ni? Välkomna in in i verkligheten. Det går fortfarande uppåt, är det tänkt iaf.. Om målet var att slippa kvala kan vi kapa rätt rejält i kostnaderna. Bra idé! Ta med den till årsmötet i juni.
Men påstå inte för en sekund att läget i tabell och lagets prestationer (titta i statistiken!) är i närheten av godkänt. Påstår ni det och tror att slutspel är något som laget är dugligt till i dagens skick, eller hoppas ni att det ska bli bättre? Vart det där "hoppas" leder vet vi redan - ingenstans! Det krävs genomtänkt arbete för att vända det här och göra laget dugligt för att överleva i slutspelet.
Ursäkter likt: "det kunde vara värre", "kommer ihåg då för ett par år sedan" osv är inte meningsfulla. Då är vi ju nöjda då!? Acceptera sånt och Cluben har tappat sin kraft uppåt. Nä, det ska ständigt och alltid liksom nu jobbas på att förbättra. Helst igår redan, men nu och stå framförallt inte och stirra till sista tio omgångarna i vår. Då är risken än större att det blir pannkaka av årets säsong. Summeras den till slutspel och kvickt ut i kvarten eller rentav missat slutspel kommer få vara nöjda. Det är framförallt inte i linje med målsättningen. Och den kan vi väl inte ge upp redan nu och ersätta med något blygsammare?
Givetvis borde alla, precis som Mike skriver från USofA, jobba och inte ge upp - även klacken. Men med den passivitet och handlingsförlamning är det inte konstigt att (hemma)läktarna tystnar. Känns det bakvänt, bortskämt och drygt kan ju jämföras med klacken/publiken i LLA, som buar och skriver protestbanderoller "Vi betalar era löner", "Visa hjärta" o d. Något sådant har inte setts till, än iaf, även fast vi är långt förbi FBK:s läge förra året. Duger det att jämföra med FBK annars duger det gott nu med!
Forza Cluben!
Tipset: Lundh har bara med framgång hanterat "självspelande pianon". Det är Conny Evensson som byggt och stått bakom det framgångsrika i VF, även efter att hans diskbråck fick honom att kliva av coachandet. Lundh kan iofs coacha ett lag aktivt och han har funkat med Janne. Men om han är den som kan leda LHC tillbaka på rätt väg är svårt att säga eftersom han inte som sagt byggt upp utan enbart förvaltat (VF) eller spelat ner i skiten (MIF, iofs tillsammans med Wikegård).
