Som alltid gäller det att sortera nyförvärv utifrån vilka roller de är tänkta att fylla och vad de kostar i relation till det men rent generellt föredrar jag faktiskt värvningar till “nedre halvan av truppen” där spelarna har bevisat sig i SHL tidigare men kanske inte rosat marknaden senaste 2-3 åren, jämfört med oprövade utlänningar från AHL eller Finland.
En Johan Sundström på 29 år är för mig en bra värvning så länge han inte är tänkt som spets i förstalinan. Som alfie är inne på så måste man hoppas på att han höjer sig men man behöver heller inte oroa sig för att han ska floppa. Ska vi vara helt ärliga så måste men nog alltid hoppas lite på att det ska klicka när man tar in en ny spelare och för mig är det en mycket större risk att värva en kanadick/amerikan på 172 cm som öst in poäng i Schweiz eller Tyskland framför en ärrad SHL-veteran som kanske fastnat lite i ett fack hos sin förra tränare.
Sen vet vi ju väldigt lite om Sundström som person men han kanske passar perfekt i gruppen och kan bli en bra ledare/förebild för de yngre? 29 år är ju precis den ålder där våra viktigaste spelare (Hulta, Jeppe, Ljungh, Strandberg, Russell, Rattie) ligger just nu och de är säkert inte helt obekanta med varandra sen tidigare. Hur värderar man det och hur sannolikt är det att man hittar det i AHL eller Liiga?
För att försvara Pajen ytterligare lite: Hur många besvikelser/floppar har han på “meritlistan” av spelare som han plockat från andra SHL-lag jämfört med spelare han plockat in utifrån? Enligt mig är hans “hit rate” på spelare som ratats av andra svenska klubbar imponerande hög medan värvningarna utifrån (Gibbons, Nikkilä, Palve m fl) gett beytligt sämre utslag.
