Något är rejält ruttet i Cluben men som Sakic är inne på behöver det inte nödvändigtvis vara Dan som är den största anledningen till att det ser ut som det ser ut.
Om man lyfter blicken bortom insatsen de här första 12 omgångarna är det som gör mig mest fundersam snarare Emvall. När Melin gjort sitt i Cluben och Tangnes togs in kändes det som en brytpunkt i Clubens historia. Det kändes nytt och fräscht och man pratade om en ny riktning i Cluben där vi skulle hänga med i utvecklingen som Skank, Frölunda mfl redan hakat på. Vi skulle spela en fartfylld possessionhockey med intensiv forechecking och kopiöst mycket skridskoåkning.
Vad gör Emvall då? Han bygger ryggraden (centersidan) i laget med Mathis Olimb, Niklas Persson och Tony Mårtensson. Spelare som är vida kända som puckkära temposänkare som aldrig haft skridskoåkning som adelsmärke. Nu vet jag inte hur mycket Tangnes och de övriga coacherna har haft att säga till om i rekryteringarna (förmodligen en hel del) men det blir ju jävligt svårt att spela den hockeyn man säger sig vilja spela när man inte har spelarmaterialet till det. Lite som att gå ut och säga att man ska spela stenhård brunkarhockey med mycket tacklingar och värvar in Broc Little, Jeff Taffe och Tim Eriksson.
Det känns som att det är så mycket som är fel i Cluben att jag inte vågar mig på en gissning om vad man borde göra för att hamna på rätt spår igen. Det lär inte hända något omvälvande under pågående säsong. Känslan nu är att det bara är att hoppas på att det blir åtminstone lite bättre och att vi lyckas pricka formen lagom till play in för att, i bästa fall, rädda ekonomin så gott det går. Något SM-guld, eller ens ett steg i rätt riktning, i år känns mer avlägset än någonsin.
Fan att vi inte plockade in Sam Hallam när vi hade chansen. Där har vi en coach som är det bästa av två världar. Grym i media (som Dan), grym i båset (som Bulan).
