Det är ganska annorlunda byggt mot hur det brukade se ut under Hemlineran. Då hade vi supernamn i förstakedjan som man visste skulle leverera 50 pinnar och riktigt pissljummen mellanmjölk lägre ned i hierarkin som man visste skulle kämpa och slita men inte uträtta någonting (Molinder, Kalle Olsson, Tolsa, Rohdin, Storhonken, Hagelin, the list goes on and on...)
Nu har vi en topp vi är mer osäkra på, både vad gäller värvningar och underpresterande toppspelare från ifjol. Jag hade varit betydligt mer säker på förhand att få leverans av Roe och Little än av Roy, Zengerle, Tony mfl. Å andra sidan har vi, till skillnad från under Hemlin, ett helt koppel spännande spelare längre ned i hierarkin.
- Karlström är den enda spelaren i Clubens historia som med största sannolikhet kommer spela JVM för Sverige
- Jimmy Andersson producerade ganska bra i KHK med tanke på att han spelade 0 PP och belades med tvångströja i norra Europas tråkigaste spelsystem.
- Pajen som fjärdecenter känns ett par hundra snäpp mer spännande än under tiden då vi hade Erik Lindhagen på den positionen.
Visst finns det fog för oro, men så länge transatlanterna är välscoutade och bidrar med ca 30 pinnar var är jag inte orolig över leveransen totalt sett. Skulle Roy och Zengerle göra succé samt att Gordon och Olimbx2 studsar tillbaka på ett fint sätt kommer vi ligga i toppen i målligan, garanterat.
