Alla efterfrågar "starka ledare" och gaphalsar i kristider eller vid tunga motgångar. Tror inte en sekund på den medicinen. Bäckman, Wikegård och you name it, det funkar inte i det långa loppet när det gäller att få högkompetenta individer att prestera i hård konkurrens. Det som gäller är att ha en fungerande grupp som köper spelplanen, har samma målbild, har kul ihop, känner sig trygga i gruppen och med ledare, vågar ta övervägda risker och känner sig typ utvalda. För att skapa detta är den effektivaste metoden "inspiring leadership", lex Steve Jobs.
Individ och grupp triggas inte av vad som ska åstadkommas eller hur det ska gå till utan snarare varför man ska göra det. Och en sak är säker, att ryta in en känsla av meningsfull gemensam strävan är inte särskilt gångbart.
Sen kan man misslyckas pga bristande kompetens i gruppen och känslan är att det är en kombo av detta och ovanstående som varit fallet under året. Dessutom har laget ingen riktigt klockren ryggrad dvs några spelare i alla lagdelar som BÅDE är kulturbärare OCH presterar på hög nivå. Det man önskar är att vi kunde få lite kontinuitet på med några karaktärsfasta spelare i varje lagdel under några säsonger. Exvis att Sjögren kunde lira kvar ytterligare 2-3 säsonger liksom Junland och någon klassvinge med karaktär.
