Nyckelperson
Niklas Persson. Sportchefen som, efter ett år som assisterande sportchef, tog över efter Fredrik Emvall. En av Perssons första åtgärder var att sparka Tommy Jonsson och anställa Bert Robertsson. En tydlig markering i vilken riktning han önskade att LHC skulle gå.
Efter endast en hel säsong på posten är det alldeles för tidigt att kasta ur sig några tvärsäkra påståenden om den förre storcentern är rätt man för uppdraget, men det finns åtminstone indikationer på att Persson tagit med sig sin smarthet från isen in till kontoret.
Med Persson vid rodret har i alla fall Linköping inlett en spännande resa där klubbens vision är att vinna det där efterlängtade SM-guldet.
Truppläget
Det ser riktigt bra ut, åtminstone jämfört med för ett år sedan. Två målvakter, åtta backar och tretton forwards under kontrakt. Backsidan och centersidan är rejält uppgraderad samtidigt som övriga lagdelar känns på samma nivå som förra säsongen. I dagsläget är det i första hand en ytterforward för någon av de två första kedjorna som saknas. Men där har Linköping råd att avvakta och och se vad coronapandemin sätter för avtryck på SHL-säsongen.
Tränarsituationen
Bert Robertsson har två år kvar på sitt treårskontrakt. Johan Åkerman går in på sitt åttonde år i klubben och det femte som assisterande tränare. Förlängde nyligen sitt kontrakt med ytterligare två säsonger. Daniel Eriksson flyttades upp från klubbens J20-lag inför förra säsongen då Klas Östman hastigt lämnade för Zug. Har kontrakt över kommande säsong.
Målvaktstränaren Jonas Fransson har också förlängt med två år. Kom in strax efter seriepremiären i höstas då Mikael Vernblom tvingades operera ett sargat knä.
Linköping har även plockat in ”skills-coachen” Martin Dendis som i huvudsak ska jobba med spelarnas individuella skicklighet
Ekonomi
Gjorde en nyemission (som resulterade i nio miljoner) för ett år sedan och klarade tack vare det gränsen på fem miljoner i eget kapital. Trots att säsongen 2018/19 gick ett par miljoner back landade LHC (tack vare nyemission) på ett eget kapital på 11,2 miljoner kronor. Omsättningen säsongen 18/19 snuddade vid 150 miljoner kronor.
Målvakt
Jonas Gustavsson är kvar och hans tre år i Linköping efter hemkomsten från Nordamerika kan sammanfattas som bra, men inte toppklass. Samtidigt har Gustavsson haft en del problem med skador (inte minst hjärnskakningar) och stått i ett lag som under hans tid i klubben har varit på nedgång. Det ska bli väldigt intressant att se vad en långe 35-åringen kan prestera kommande säsong.
Förra säsongen var i stora delar bra, men vi minns också några riktigt kostsamma misstag när Linköping skulle stänga ner matcher i slutskedet. Men tittar vi på andra halvan av säsongen, då Linköping blev allt bättre, var också Gustavsson en av seriens absolut bästa målvakter. Spelade visserligen bara 13 av 26 matcher men bara Gustaf Lindvall hade högre räddningsprocent från jul och framåt.
Efter flera år som uttalad backup bakom nämnde Gustavsson valde Jakob Johansson och Linköping att gå skilda vägar. In kommer i stället Niklas Lundström som har en minst sagt brokig karriär. Var topprankad i 93-kullen fram till JVM, men sedan dess har 27-åringen spelat för 13 (!) olika klubbar. Svarade för ett lovande inhopp i Vita Hästen i våras.
Hög potential, men en hel del att bevisa på SHL-nivå.
Backar
Ett rejält lyft jämfört med hur det såg ut när förra säsongen inleddes. Då hade stjärnbacken Lukas Bengtsson lämnat och en annan tilltänkt toppback, Mattias Bäckman, drabbats av ett nytt skade-bakslag. De backar som hade värvats in var i första hand defensiva pjäser. Det fanns en obalans som till viss del blev bättre när Sam Lofquist värvades in. Nu är amerikanen och förre lagkaptenen Eddie Larsson borta, ändå ser det riktigt bra ut, Både Filip Berglund och Petteri Nikkilä är värvade för att ta stora roller. Räknar jag in lagkaptenen Jonas Junland, som värvades sent förra säsongen, har Linköping fått in tre backar som bör ligga runt 20 minuter eller mer.
Kvar finns också Jonas Holös, Hampus Larsson och nämnde Mattias Bäckman. Men spelar den sistnämnda mer än andra hälften av kommande säsongen är det en rejäl bonus. Men även utan Bäckman har Linköping åtminstone fem backar kan bära rejält med istid och inte minst ansvar.
Unge Simon Lundmark (draftad redan i andra rundan av Winnipeg) har en hel del i sig och det ska bli intressant att se vilka steg den storväxte stockholmaren kan ta kommande säsong. Tycker att avslutningen på förra säsongen lovade gott.
Centrar
Wow! På förhand en av seriens absolut bästa centersidor och det märks att det är en före detta center som numera är sportchef i klubben. Värvningarna av Oula Palve och inte minst Markus Ljungh har visserligen kostat, men gör också att Linköping på ett helt annat sätt kan vara ett spelförande lag kommande säsong. Två killar som verkligen gillar att ha pucken och som samtidigt är skickliga på att fördela den.
Markus Ljungh är en uppdaterad version av en gammaldags tvåvägscenter. Bra blick, fina händer och har den fart som behövs i dag. Var riktigt bra i slutspelet med Djurgården 17/18 och har sedan dess två bra säsonger bakom sig med först HV71 och sedan KHL.
Oula Palve är en offensivt väldigt skicklig center. Duktig i powerplay och på små ytor och med ett snabbt skott. När Palve är bra är han riktigt bra.
Rapporter från både Finland och Nordamerika antyder dock att han kan vara lite ojämn och inte alltid är den perfekta lagspelaren. Återstår att se om det finns någon sanning i uppgifterna.
Kvar finns Palves landsman Jaakko Rissanen. I ett ganska stjärnfattigt LHC förra säsongen var finländaren lagets förstecenter och klarade till stora delar av det bra. Ingen toppspelare i ligan, men väldigt uppskattad och inte minst hittade Rissanen bra kemi med Broc Little.
Bakom de tre stora finns Dan Pettersson, Mikael Frycklund och unge Arvid Costmar. Även Jarno Kärki kan användas som center. Linköping har både spets och djup i den här lagdelen.
Ytterforwards
Det avslutande nyförvärvet bör vara en ytterforward. Vid en första anblick ser det här lite tunt ut, åtminstone jämfört med centersidan. Men ramlar några bitar på plats kan det bli betydligt bättre än den första anblicken ger sken av. Bredden är det inget fel på, jag funderar mest på vilka fyra forwards som ska gå bredvid toppcentrarna Ljungh och Palve. Broc Little är givetvis en. Amerikanen var lagets klart lysande stjärna förra säsongen och imponerade också med en arbetsmoral och offervilja vi inte riktigt sett tidigare. Patrik Lundh kan vara ett annat namn för toppkedjorna. Hade en tuff fjolårssäsong efter året i KHL. Har definitivt en offensiv uppsida och får nu också polaren Markus Ljungh i laget. Henrik Törnkvist skickade in 32 poäng under sin utflykt till Timrå. Högerskytten har däremot haft svårare att producera i Linköping.
JVM-forwarden Nicola Pasic återvänder efter 35 poäng i allsvenskan. Är en offensiv spelare men frågan är om han är mogen att producera i SHL redan nu? Jarno Kärki är stor, tung och skicklig runt målet, inte minst i powerplay, men känns kanske inte som någon naturlig poänggörare i en toppformation i SHL.
Andrew Gordon svarade för en stark höst (bara Broc Little gjorde fler poäng) men missade sedan andra halvan av serien på grund av skada. Svarade för hela 44 poäng under sitt första år i klubben 15/16, men sedan dess har poängproduktionen dalat. Lite av en publikfavorit, men ska Linköping slåss på den övre halvan är kanske en tredjekedja mer passande för 34-åringen.
Realistiska nyförvärv
Linköping behöver få in en ytterforward med potential att göra runt 40 poäng och en sådan finns det några av på marknaden. Per Åslund är (när det här skrivs) är inte överens med Färjestad. Det vore en riktigt fräck stöld. Jag tänker vidare på namn som Rhett Rakhshani (varit i klubben tidigare) och Spencer Abbott.
Drömvärvning
Dick Axelsson skulle skapa rejält gung i Saab Arena. Kommer han inte överens med Djurgården är det klart rimligt pendlingsavstånd till Linköping.
Vilket är det enskilt viktigaste området ni vill förbättra inför säsongen 20/21?
► Niklas Persson, general manager Linköping:
– Definitivt är offensiven en viktig del. Att vi producerar mer framåt – framför allt i spel fem mot fem.
Hur når ni dit?
– Innan vi kommer på is är det ett jobb med att analysera spelet vi har haft och var vi vill vara. Vi tittar på diverse siffror och statistik, hur vi skapar fler heta målchanser och hela den biten. Sedan är självklart spelarmaterialet en viktig bit och där har vi fått in fler offensiva pjäser. Det är en del som ska hjälpa oss till en bättre offensiv. Vi har fått in spelskickligare centrar och lite mer puckskicklighet på backsidan.
Prognos
Linköping har stora förutsättningar att göra en resa den här säsongen. Efter att ha slutat nia, tolva och senaste elva andas det åter optimism på östgötaslätten. Med all rätt kan jag tycka. Avslutningen av säsongen var stark och truppen har förstärkts. Addera ytterligare en spetsvärvning på forwardssidan och jag tycker det här är ett lag som ska ha chansen att vara med och slåss på övre halvan av tabellen.
Offensiven och kreativiteten var det som i första hand brast förra säsongen, där ett bra powerplay ändå räddade upp mycket. Nu finns helt andra verktyg i truppen.
Bert Robertsson har gjort det första, svåra året i klubben och känslan är att det finns ett helt annat fundament att stå på nu, kombinerat med en betydligt vassare trupp.
Trots ett ganska torftigt lag förra säsongen hittad publiken tillbaka till Saab Arena och blir det tillåtet med publik även kommande säsong finns det inget som talar för att den trenden kommer att vika av.
