14) MORA
✓ Mathias Bromé, Andrew Rowe, Michael Keränen
▪ Mora tvingades kvala sig kvar förra säsongen och jag räknar med att klubben måste rädda SHL-kontraktet på samma sätt även nästa vår.
De åkte på en rejäl käftsmäll när Jacob Nilsson, landslagsspelaren, överraskande valde att lämna för spela i Nordamerika.
Även David Kase, som gått samma väg, är ett tungt tapp.
Och därför ser det väldigt klent ut här.
Backsidan är faktiskt intressant, men framåt begriper jag inte hur Mora ska lyckas konkurrera med sina rivaler i vinter?
Michael Keränen är en värvningen som var poängkung i Finland förra säsongen och känslan är att Mora står och faller med honom. Finländaren MÅSTE lyckas om Mora inte ska bli en tidig slagpåse.
13) TIMRÅ
✓ Ludwig Rensfeldt, Jacob Olofsson, Mattias Guter
▪ Timrå har, som nykomling, haft små medel att värva för. Men jag tycker att de ändå har fått mycket spelare för pengarna.
Laget kommer att få slåss för sin överlevnad, men jag är övertygad om att de ändå kommer att försöka att spela en offensiv hockey.
Det kan passa en sådan som Mattias Guter utmärkt.
Han har varit produktiv trots att han spelat för ett väldigt defensivt orienterat Karlskrona de senaste åren. Rensfeldt kan få en nytändning av klubbytet och Jacob Olofsson… förstecenter som 18-åring? Tja, varför inte. Så bra är han, åtminstone sett till konkurrensen i Timråtruppen.
En av lagets bästa spelare i SHL-kvalet i våras och till nästa säsong är han ett år äldre, ett år rikare av erfarenhet.
12) BRYNÄS
✓ Danny Kristo, Joel Kellman, Nicklas Danielsson
▪ Brynäs har tappat Kevin Clark och Aaron Palushaj – två spelare av högsta SHL-klass.
Ersättarna är inte mycket att hurra över.
Gävlelagets backsida är förmodligen Sveriges bästa, men anfallsmässigt ser det tunt ut.
Nicklas Danielsson är förstås en prestigevärvning, och kommer bli nyttigt i powerplay, men i övrigt känns det klent.
Det är jämnt skägg mellan Joel Kellman och Jesper Jensen, men jag tror den förstnämnda blir valet för rollen som förstecenter.
Och Danny Kristo? Nja, det är inget som skrämmer konkurrenternas backar, men jag placerar honom i Brynäs första toppkedja i brist på annat.
11) MALMÖ
✓ Frederik Storm, Fredrik Händemark, Nichlas Hardt
▪ Malmö har skrällt sig till SM-semifinal i två raka säsonger, men nu tycks framgångssagan ha nått ett slut. Klubben brottas med ekonomiska bekymmer, vilket har medfört i uteblivna stjärnvärvningar.
Skåningarna får förlita sig på förra säsongens hjältar, som de trots att lyckats behålla.
Händemark är navet i Malmös anfallsspel och har hållit landslagsnivå i två raka säsonger. Hardt är en personlig favorit med en kombination av attityd, tuffhet och spelskicklighet. Landsmannen Storm öste in mål i slutspelet i våras och får anses vara en toppspelare i SHL.
Trion bildar en vass toppkedja, visst, men de räcker inte till mot konkurrenternas diton.
10) HV 71
✓ Simon Önerud, Markus Ljungh, Martin Thörnberg
▪ Den svagaste toppkedjan HV 71 har mönstrat på flera år?
Vi minns förstås Ljunghs slutspel med Djurgården, hur han tog över rollen som förstecenter när Andreas Engqvist inte kunde spela, och var både poänggörare och spelfördelare.
Men över en hel säsong ser jag inte Ljungh som en förstecenter, men det blir han i Jönköping, dock – i brist på annat.
Främste utmanaren är Joakim Andersson som, på grund av skador, endast spelat 39 matcher på två säsonger. Det gör honom till ett stort frågetecken.
Simon Önerud avgjorde SM-finalen för två år sedan, är för evigt en hjälte i HV och helgjuten i en toppkedja. Men Martin Thörnberg, å andra sidan, är inte längre vad han en gång varit.
HV:s forwardsuppsättning är dock inte svag på något sätt, snarare bred och konkurrenskraftig, men den saknar den riktiga spetsen.
9) LULEÅ
✓ Einar Emanuelsson, Isac Lundeström, Emil Larsson
▪ Inte Harju, Cehlin, eller Olausson?
Nej, den unga trion Emanuelsson, Lundeström och Emil Larsson – med en snittålder på 21 år – kommer att vara Luleås ledande kedja.
Åtminstone i mina ögon.
En väldigt puckskicklig trio som Luleå dessutom har utvecklat själva, även om Larsson kom förra säsongen men han fick å andra sidan sitt genombrott i klubben.
Alla tre var väldigt bra förra säsongen, särskilt i slutskedet av densamma, och var då den offensiva motorn i laget.
Ung entusiasm kan man komma långt med, det är bevisat.
8 ) ÖREBRO
✓ Aaron Palushaj, Tom Wandell, Jere Sallinen
▪ Trots lagets svaga insatser under stora delar av förra säsongen separerades aldrig förstakedjan med Wandell, Sallinen och Sakari Manninen.
Nu har kedjan spetsats till ytterligare.
Även om Manninen var lagets bäste poänggörare förra säsongen, och finsk VM-spelare, så tycker jag att Palushaj är några snäpp bättre. Amerikanen gjorde också 17 fler poäng än Manninen förra säsongen.
Wandell har en svag och en godkänd säsong bakom sig i Örebro och kan han hitta sitt spel på allvar kommer den här kedjan att lyfta hela laget.
Då kan Örebro börja drömma om slutspelshockey igen, i stället för att involveras i bottenstrider.
Hela Örebros öde vilar i händerna på den här trion.
7) VÄXJÖ
✓ Toumas Kiiskinen, Roman Horák, Janne Pesonen
▪ Ser det ut som en förstafemma i ett mästarlag? Knappast.
Men vi vet alla att Växjös lag i SM-slutspel inte alls ser ut som laget de startat säsongerna med.
I februari har SHL-dominanten förmodligen värvat en toppkedja som kan värderas till en av ligans bästa.
Kiiskinen kommer dock, med all sannolikhet, att få stanna kvar i förstakedjan. Han var ett utmärkt komplement till Elias Pettersson och Robert Rosén förra säsongen och kan nog räkna med att få nya lekkamrater lagom till slutspelet börjar.
Men jag tror att han kommer att få inleda med Pesonen och Horák, visserligen två toppspelare på den här nivån, men som troligen kommer att få leta sig nedåt i kedjehierarkin i slutet av säsongen.
6) RÖGLE
✓ Lucas Elvenes, Ted Brithén, Olle Liss
▪ Rögle har, vill jag påstå, truppen som innehåller mest konkurrens.
Här kan man laborera i timmar, men ändå inte komma fram till något konkret.
Tränare Cam Abbott har i mina ögon ett urval av sex-sju spelare som skulle kunna bilda en första toppkedja.
Därför väljer jag inte de namnen jag tror, utan de jag vill, ska placeras i förstakedjan.
Lucas Elvenes, blott 18 år, öste in poäng under lånetiden i Oskarshamn i fjol, har precis sajnat ett NHL-kontrakt och kan få ett stort genombrott i vinter.
Vi kan åtminstone slå fast att en högerfattad ytterforward kommer ta plats i toppkedjan eftersom det nämligen finns en uppsjö sådana alternativ i Rögletruppen. Jag både tror och hoppas på Olle Liss där.
Och så klämmer jag in kloke Ted Brithén mellan Liss och Elvenes så får vi en av SHL:s mest spännande kedjor.
5) FÄRJESTAD
✓ Daniel Viksten, Johan Ryno, Martin Johansson
▪ Ryno är en given förstecenter och nu har tränaren Johan Pennerborn möjligheten att placera Johansson och Viksten, radarpartners under tiden i Örebro, bredvid honom.
Den omgivningen kan han inte blunda för.
Ryno har en av SHL:s bästa passningsklubbor, Johanssons målfarlighet har vi sett tidigare och Viksten har lite av allt.
Färjestad har ett guldkantat lag, på pappret, och det är den här trion som ska leda laget.
Men även Joakim Nygård, Alexander Johansson och Per Åslund är heta alternativ bredvid Ryno.
4) SKELLEFTEÅ
✓ Oscar Möller, Joakim Lindström, Juhamatti Aaltonen
▪ Den stora frågan är: vem tar platsen med Möller och Lindström?
Det finns inget givet svar och jag antar att nye tränaren Tommy Samuelsson kommer att testa sig fram under försäsongen.
Jimmie Ericsson, Juhamatti Aaltonen och Edwin Hedberg känns som de hetaste alternativen.
Oavsett vem valet faller på kommer Skellefteå att ställa en av ligans bästa toppkedjor på benen.
Men just Aaltonen är en kittlande tanke, en lika stor puckmagiker som egoist, och han skulle möjligtvis må bra av att vara kedjekamrat med superproffs som Lindström och Möller.
Eller rättare sagt: Skellefteå skulle må bra av det.
3) FRÖLUNDA
✓ Ryan Lasch, Joel Lundqvist, Rhett Rakhshani
▪ Lundqvist och Lasch spelade ihop under stora delar av förra säsongen och känner varandra väl. Det gör dessutom Lasch och Rakhshani som är goda vänner sedan tiden i Växjö tillsammans.
Och när vi parar ihop alla tre får vi en kedja av absoluta toppklass i SHL.
Lundqvist är den store, fysiske centern som banar vägen för sina kortväxta, amerikanska poängmaskiner.
Rakhshani och Lasch är målgaranter och i den här omgivningen känns den förstnämnde som en utmärkt ersättare till förra säsongens skyttekung, Victor Olofsson.
2) LINKÖPING
✓ Andrew Gordon, Derek Roy, Broc Little
▪ Wow, Linköping kan matcha en hel-nordamerikansk toppkedja igen.
Nye tränaren Tommy Jonsson behöver inte vara det minsta orolig, det finns inga frågetecken runt den här trion.
Little snittade över en poäng per match i Linköpingströjan för två säsonger sedan, fortsatte att leverera i Schweiz i fjol och kommer dessutom tillbaka till Östergötland med färska OS-meriter från det amerikanska landslaget.
Gordon var ingen poängmaskin förra säsongen, men han tar också ett defensivt ansvar och bidrar med fart i anfallsspelet. Men han gjorde trots allt 44 poäng under debutsäsongen i Linköping...
Även Roy – som också spelade OS, men för Kanada – var i sina bästa stunder en av ligans främsta centrar förra säsongen.
Tre potentiella poängligavinnare – vad kan gå fel?
1) DJURGÅRDEN
✓ Dick Axelsson, Andreas Engqvist, Niclas Bergfors
▪ Trots att Djurgården värvat hem mångårige NHL-spelaren Jacob Josefson är inte Engqvist roll som förstecenter hotad.
Hel och frisk är han förmodligen SHL:s bäste i den positionen.
Axelsson har också en given plats i förstakedjan, men det tredje alternativet har förmodligen varit klurigare för ledarstaben: Bergfors eller Brodin?
Valet kommer att falla på den förstnämnde, den underskattade målgöraren.
Han noterades förvisso för 14 fullträffar förra säsongen – ett klart godkänt facit – men jag är övertygad om att han är god för plus 20 mål i rätt omgivning. Och det får han nu, minst sagt.
Djurgårdens andra toppkedja, med Brodin, Josefson och Jakob Lilja, håller också en väldigt hög klass och kan förmodligen rankas som en av ligans 10-15 bästa kedjor.
?