jonas67 wrote
Någon med plus som kan kopiera Aftonbladets artikel "Jonsson ska föra LHC till första SM-guldet"....
En jobbig skilsmässa, flera nära vänner som gick bort och att bli sparkad för andra gången på kort tid blev för mycket för Tommy Jonsson att hantera.
För Sportbladet berättar LHC:s nye tränare om den tuffa tiden, hur terapin hjälpte honom och varför SM-guldet 2012 blev en belastning.
– När folk stod och skrek att de skulle mörda mig tyckte jag det var jobbigt, säger Jonsson.
95 dagar återstår till SHL-premiär och förutom Olly Lycksell och Nick Sörensen har de flesta LHC-spelarna hunnit lämna Saab Arena efter förmiddagens basketpass. En som dock är kvar är lagets nye tränare Tommy Jonsson, 47.
– Jag har precis styrketränat, och behöver en till sån här. Vill du också ha en? säger han och pekar på en energidrycksburk.
Två ett halvt år har gått sedan han senast coachade ett lag och det går inte att ta miste på 47-åringens glädje över att vara tillbaka i ett tränarrum.
– Jag är oerhört tacksam för den här chansen, en enorm glädje. Jag känner mig tillfredsställd och tacksam, säger Jonsson, och öppnar sin hallon- och smultrondryck.
– Jag har fått ett annat perspektiv på livet de senaste åren, säger han.
Tommy Jonsson vann SM-guld med Brynäs 2012, men sedan fick han känna på hur snabbt det kan svänga inom hockeyn. 2012/13 blev Brynäs utslaget i kvartsfinal och säsongen därpå fick han de egna fansen emot sig.
– När folk stod och skrek att de skulle mörda mig tyckte jag det var jobbigt, säger han.
Oj, det var så alltså?
– Ja, jag skulle dö. Jag var ett svin. Efter en match på Globen stod 150-200 fans kvar. Det var hat. Där känner jag att SM-guldet blev en belastning. Jag blev bedömd efter det, för efteråt var det inte okej att gå till slutspel. Det förväntades mer och det var en utmaning.
Hur hanterade du hatet?
– Det var direkt obehagligt. Där någonstans tycker jag att någon annan borde klivit in. Det handlar exempelvis om hur man ska gå förbi fans. Ingen ska behöva utstå det där. Där är man utelämnad på grund av att man ska stanna kvar och göra en intervju. Alla andra hinner gå in i omklädningsrummet, och då ska man gå förbi där själv. Sedan står det 150 personer och skriker att man ska dö efter att man gjort allt vad som står i ens makt för att vi ska vinna, säger han.
I januari 2015 fick Jonsson sparken från Brynäs och han hamnade därefter i Björklöven, men där upprepade sig historien. Fem matcher in på sin andra säsong i klubben fick Jonsson beskedet att packa sina väskor – och att få sparken två gånger på ett och ett halvt år tog hårt på självkänslan.
– Efter det ville jag inte vara i den här miljön. Då ville jag komma ifrån, säger han.
Samtidigt hade Jonsson det jobbigt privat. Han genomgick en skilsmässa och flera nära vänner gick bort, däribland Brynäsikonen Wille Löfqvist, Björklövens målvaktstränare Magnus Andersson samt Tommy Jonssons morfar.
– Det var mycket som hände i mitt liv. Hockeyn ihop med en jobbig skilsmässa och en massa nära vänner som gick bort. Många saker skedde ungefär samtidigt som fick en att fundera på vad som händer, säger LHC-tränaren.
Skilsmässan, var den före eller efter du fick lämna Björklöven?
– Det var tätt inpå efter att jag fick lämna Löven, säger Jonsson och efter någon sekunds tystnad fortsätter han:
– När man kommer upp i åren kommer tankarna på vad man vill göra av livet. Jag var mitt i livet och man måste ta tillvara på det.
Vad var det för tankar du fick?
– På det jag håller på med. Är det det här jag vill göra? Är det här jag vill vara? Sedan är man olika som personer, och det är inte säkert alla får de här tankarna.
Har du och din exfru kontakt i dag?
– Nja, inte så mycket.
Var det efter skilsmässan du började med terapin?
– Ja, det var efter allt. Då behövde jag hjälp att sortera allt som varit. För mig har det gett jättemycket, och det kommer jag att fortsätta med.
Du går i terapi fortfarande?
– Inte just nu, men det kommer jag att göra. För mig är det utvecklande, inte bara för att jag mår dåligt utan för att jag ska kunna hantera andra människor. Det handlar inte bara om att lära känna mig själv, utan jag ser det som en utbildning, säger Jonsson, som rekommenderar alla att gå i terapi.
– Som dagens samhälle är med alla högt ställda krav, till viss del på grund av sociala medier. Du ska vara framgångsrik, du ska se bra ut, du ska ha kul hela tiden och du ska må så jäkla bra. Klart att man vill må bra, men det är inte hela sanningen. Verkligheten är inte sådan, det går mer upp och ner, säger han.
I och med att du hade det jobbigt både privat och hockeymässigt. Var hittade du ljusglimtarna i livet?
– Då var det inte så ljust, säger han och fortsätter:
– Men familjen och vännerna var bra stöd. Jag har inte mått bra, absolut inte, det har varit skittufft, men samtidigt har jag aldrig mått så dåligt att jag legat i fosterställning och behövt medicinera. Jag har alltid haft en drivkraft att ta mig upp på morgonen och träna. Jag tränade väldigt mycket. Men det har varit en prövning, absolut.
Träningen var för att få lite rutin?
– Exakt. Rutiner var viktigt. Jag har alltid gjort någonting på dagarna. Antingen om det var en jättelång promenad, löpning eller styrketräning, säger Jonsson.
Du är öppen med att du haft det väldigt jobbigt. Var det ett givet val?
– Det är mitt sätt att bearbeta det. Hur jag är som person. Jag har aldrig haft problem att snacka om att man kanske har det mentalt jobbigt, säger han.
– Sedan tycker jag att det är intressant att berätta. Det här är min historia och den står jag för. Sedan får var och en tycka vad man vill om den, säger Jonsson.
I intervjuer har du pratat om att du har stannat upp och reflekterat. Vad är det du har reflekterat över?
– Se saker på ett annat sätt, få en annan förståelse för människors beteenden och att vara här och nu. Jag har blivit hyllad, jag har fått sparken, jag har blivit sågad, men det handlar inte om mig som person. Personen Tommy är någon annan än det jag presterar. Att se skillnad på sak och person måste man lära sig.
Var det svårt?
– Ja, det är stunder fortfarande som är det. Jag kan vara hård på mig själv och har varit det genom åren. Jag har klankat ner på mig själv oavsett om det har handlat om ett föredrag eller efter en match eller träning. Jag har tagit det väldigt personligt om det inte har gått bra, säger Jonsson.
Med lite distans till den alltså tuffaste tiden kan 47-åringen ändå se att den har haft något gott med sig.
– I och med skilsmässan och att ha fått sparken två gånger på kort tid försvann min identitet. Nu kan jag däremot se tillbaka på det och se att den här resan har gett mig otroligt mycket, först och främst i reflektioner. För jag har aldrig tidigare stannat upp, utan det har varit pang på bara. Nu hade jag tid att komma underfund med vem jag är, vad jag behöver för att fungera och hur vill jag vara, säger han.
Efter avskedet från Björklöven tog det ett drygt år innan Jonsson började jobba som utvecklingschef åt Svenska Ishockeyförbundet, men det var inget jobb som passade honom.
– På slutet hade jag inte motivation till det kände jag. Jag hade landslag under mig och när jag var ute och reste med dem för att lära känna ledarteamen kände jag en enorm saknad att vara nära hockeyn. Det var för mycket kontorsarbete, administrativt. Jag hade kommit fram till att jag ville tillbaka till hockeyn. Punkt.
Sedan hörde LHC av sig – och då gick det snabbt.
– Det tog timmar, något dygn kanske, sedan var det klart.
Du tvekade aldrig?
– Inte en sekund. Jag tänkte ”oj då”, säger han och skrattar.
Blev du förvånad?
– Jag var förvånad att det gick så snabbt alltihop. Jag hade inte tänkt på dem. Jag såg i tidningarna att de hade sina spår, men de fick nej och sedan dök väl jag upp i någons huvud. Vilken present, säger Jonsson och skrattar.
Nu hoppas LHC-fansen att Tommy Jonsson är mannen som ska föra klubben till deras första SM-guld på herrsidan.
– Det blir alltid snack om det där SM-guldet. Jag tänker så här: Förmodligen är det åtta, tio lag som säger att de ska vara med. Vi är också med där. Jag tycker det vore att hyckla att säga något annat. Får vi ihop det så… Vi har inte sämre förutsättningar än någon annan. Vi går inte till matcherna, vi har klubbor och får skridskorna slipade, säger han och ler.
– Vi har ett lag som kan vara med och tampas om vi får allt på plats, säger han.