Nils jag förstår precis hur du menar och jag håller med om att det tenderar gå till överdrift inom många områden i samhället. Det går inte att göra livet riskfritt, så är det bara. Så fort man föds är sannolikheten 1 man kommer att dö.
Men jag håller inte med om att det inte går att sträva efter förbättring inom de flesta områden. Uttrycket med just ”nollvisioner” är möjligen lite överdrivet, men det man menar (förmodar jag) är en minskning av antalet negativa utfall (som därmed närmar sig noll, asymptotiskt efterhand). Visst har strävan efter säkrare trafik resulterat i betydligt säkrare bilar? Tittar man på flygbranschen är det samma sak, otroligt mycket säkrare färdas i luften idag än i begynnelsen. Inom just ishockey så har antalet hjärnskakningar gått ner rätt radikalt senaste säsongerna. Därmed inte sagt att jag tycker man ska förstöra hockeyns DNA, konstaterar bara fakta. Noll skador inom ishockey kommer aldrig gå att uppnå.
Vad gäller jämlikhet så är väl det också en flytande skala och inte ”allt eller intet”? Har man ett samhälle som är rent patriarkaliskt och väldigt ojämlikt så kan ju små förbättringar (strävande mot ett mer jämlikt samhälle) vara av godo.
Så ja, noll i utfall vad gäller risker kommer aldrig gå. Men en vision göra saker och ting mindre riskfyllda går ju skapa utan att göra det helsvart eller vitt? Sen är det fortfarande upp till var och en acceptera nivån av risk i det man utsätter sig för.
