Dan Tangnes sitter i bilen och rullar mot hemstaden Ängelholm när vi når honom vid lunchtid på torsdagen. Han säger att han ser fram emot att hämta sjuåriga dottern Wilma i skolan.
Det skulle han göra en torsdag i mitten av mars också. Efter slutspelssegern mot HV71 unnade LHC-gänget sig en ledig dag och då passade Tangnes på att åka söderut och överraska dottern på skolgården.
– Hon blev glad, men frågade direkt när jag skulle åka tillbaka. ”I kväll” svarade jag och då blev hon jätteledsen. Det blev ett intryck som fastnade i mig, jag frågade mig själv vad jag höll på med, säger han nu.
Linköpings SM-slutspel tog slut i SM-kvartsfinalen mot Djurgården. Den 26 mars avgjordes serien på Hovet och redan där och då meddelade Dan Tangnes sina LHC-chefer att han var tveksam till en fortsättning, trots att kontraktet sträckte sig till 2020.
– Jag sa att jag skulle åka hem och fundera över påsken. Det gjorde jag och då blev min känsla ännu starkare. Jag känner att jag inte kommer att kunna mobilisera hundra procent närvaro och kraft.
– Då tycker jag det är bättre att vara ärlig mot alla inblandade redan nu. Jag vill inte stå där askgrå i höst, på väg in i väggen. Det måste kännas bra för att man ska kunna göra ett helhjärtat jobb.
Men familjen är den utlösande faktorn?
– Ja. Wilma börjar bli äldre och jag har märkt på henne sista halvåret att den här situationen har tärt på henne. Familjen vill inte flytta upp och när allt började kännas som en belastning växte det här beslutet fram.
Första året i Linköping var Dan Tangnes assisterande tränare till Roger Melin. Därefter har han fungerat som huvudansvarig i tre raka säsonger. När vi frågar om Tangnes kommit dit han vill med klubben går han i försvar. Det märks att han är trött på bilden av LHC som ett köpelag.
– Under mina år här har vi gått igenom ett ekonomiskt stålbad. De två första åren var vi ett topplag trots knappa resurser. I vintras hade vi en betydligt lägre lönebudget än Rögle, vi har fått värva ur rea-backar och mer blivit en klubb som utvecklar spelare.
Inför säsongen sa du att du såg LHC som en utmanare till SM-guldet. Dit nådde ni inte.
– Vi hade velat gå längre i slutspelen, men det är också väldigt små marginaler där. Jag skäms inte för mitt arbete här. Under min tid har vi satt en tydligare identitet kring hur vi vill spela och bedriva verksamheten.
Linköping ville skriva ett långtidskontrakt i fjol, men du valde ett kortare avtal. Har den här ovissheten funnits i bakhuvudet en längre tid?
– Fyra år i samma klubb är en rätt lång tid. Jag tänkte ”har jag verkligen ytterligare två eller tre år till här i mig”. Jag ville inte binda upp mig för många år.
Har du en plan B klar i bakfickan nu?
– Nej, det har jag verkligen inte. Men jag är inte orolig att stå utan jobb, jag känner att jag har etablerat mig som en respekterad SHL-coach.
Är det som huvudtränare du vill jobba?
– Ja, jag trivs bra i den. Och jag vet att frågan kommer, så jag kan lika gärna besvara den direkt: jag ska inte bli assisterande tränare i Rögle nu (skratt).
Rögle jagar en sådan och du bor i Ängelholm. Varför inte?
– Det vore inte schysst mot LHC att hoppa på en konkurrent. Sedan har jag inte ens pratat med Rögle, så det är inte aktuellt heller.
– Men det här handlar inte om Rögle, jag är imponerad av arbetet som bröderna (Abbott) har gjort och jag skulle gärna jobba där en dag igen. Det här handlar om respekt mot Linköping, jag har mycket svårt att se mig själv i ett annat SHL-bås till hösten.
Alla hockeytränare drömmer om att leda en SHL-klubb och du ger bort det jobbet. Du är medveten om att en del kommer att stämpla dig som galen?
– Så är det, men känns det inte rätt kommer du inte att göra ett bra jobb. Sen är det skit samma om det är i NHL eller Jonstorp.
Vad strävar du efter nu?
– Familjen vill inte flytta någon annanstans i Sverige, men i framtiden hoppas vi på ett äventyr tillsammans utomlands, där man kan lära sig ett nytt språk.
– Ambitionen är att jobba med hockey och jag söker en utmaning som känns lockande, men först ska jag bara landa. Hittar jag inget får jag väl köpa ett årskort och följa Rögle från läktaren i vinter.
