Statistik

alfie Har sett fler än ett önskat antal Timrå-matcher den här säsongen och känslan är absolut att han skjuter på allt och även ur dåliga vinklar. Men oftast fanns det inte så många andra att passa med bättre lägen. Däremot så skapade hans många skott ett flertal chanser på returer framför mål som kunde rakas in av valfri brunkare.

Man får ta Rattie för vad han är. Ett tillskott(!) för att öka antal skott som avlossas i SHL:s minst skjut-och-målglada gäng. Kommer bli bra.

exile82 Ja, tyvärr lär han ju inte spela med Russell. Det kanske är där Östman har tänkt sig den där “Sylvegård-typen”. Om inte annat kan man ju testa Gallo i samma kedja

Tack för all statistik @Hank!

Som flera av er är inne på så är han otroligt skjutglad men kanske inte tänker innan han skjuter. Det är visserligen inget nytt, men det blir på något sätt lite tydligare när man ser det på detta vis. Å ena sidan kan man tänka att det är oroväckande, å andra sidan tror jag man vet vad man får. Timrå var riktigt usla i år (även om alla vet att de kommer vinna SM-guld nästa säsong ) och hade givetvis varit bättre om de hade mer spel i offensiv zon och de ledande spelarna hade bättre passningsalternativ etc. Ett dåligt skott pga dåliga alternativ kan ofta vara det bästa, istället för att dumpa och byta. Det kan leda till både returer och offensiva tekningar även om det inte blir mål. Förhoppningsvis kan siffran gå upp lite i 5v5, om inte ska man givetvis ta det i beaktning vid komponerande av kedjorna.

Jag blev också förvånad/besviken när jag såg hans xG, hade hoppats på att det låg mycket högre. Men som ni är inne på så finns det ju andra positiva sidoeffekter av att skjuta mycket, så som farliga lägen vid returer.

Om man istället kollar på hans antal assist vid lika styrka, så kom han upp i 17 stycken. Vår topplista bland forwards landar på en delad förstaplats för Little och Ljung, med 11 assist vardera.

Kollar man totalt (alla spelformer), på antalet första-assist så landar Rattie på 16 stycken. Vår lista för forwards toppas av Ljung på 15, sedan blir det ett hopp ned till AJ på 10 stycken.

Inte omöjligt att många av dessa assist kommer från skott följt av retur,

För övrigt så gillar jag tanken med Rattie i samma kedja som Russell (med Ljung som center?).

Skottkarta Rattie:

Skottkarta Russell:

Rattie skjuter på allt, och Russell står redo att raka in returer.

Hank För övrigt så gillar jag tanken med Rattie i samma kedja som Russell

I PP, definitivt. I 5 mot 5 kommer jag fortsätta upprepa mantrat om rightare på högersidan och leftare på vänstersidan

Men nån Russell-ish leftare i Råttans kedja som kan stöka framför mål, skymma, styra, böka in returer etc hade helt klart varit intressant!

alfie

Klippt och skuret för Kärki!

alfie rightare på högersidan och leftare på vänstersidan

Ah, miss av mig, jag håller med! Kärki hade varit bättre lämpad, som @Bowmore skriver.

Av spelarna i dagens trupp så ändrar jag mig, och säger Gallo, som är duktig på att nå de obekväma ytorna framför mål:

Hank

Å andra sidan kanske det inte skulle vara så dumt heller med Little ihop med Rattie för att skapa flera passningsalternativ och ha en tung center i området framför mål.

Kom på en annan intressant statistik att dela med mig av:

Hank intressant! Ytterligare ett bevis magkänslan från kvalet - att Rattie skjuter utan att läget finns.

Hank Hade varit trevligt att i samma tabell få en kolumn med faktisk mål-%/skott.

Jordfräs Bra idé!

Passar på att förtydliga att “skott” i denna statistik även inkluderar “missade skott”, alltså skott utanför och blockerade skott.

exile82 Haha, ja, synd att man är i fel land. Verkar dock vara online, så man kanske kan lyssna in ändå.

Lite kul förresten att jag iaf har två följare från “insidan”, så lite koll kanske de har på mig:

Är det inte dags för lite forskning igen? Brukar ju kunna bli intressanta diskussioner, @Matematikern

En intressant forskningsrapport som kommer presenteras på LINHAC22 (som @exile82 länkade till ovan) är den som kallas för How Analytics is Changing Ice Hockey.

Den handlar om hur hockey, likt baseboll och basket, på senare tid börjat dra nytta av ”advanced analytics”. Rapporten undersöker hur introduktionen av Corsi och xG har påverkat spelet, och tittar både på NHL och SHL.

Om man vill dra paralleller med en annan sport så kan man kolla hur användandet av avancerad statistik har påverkar basketen, där har man sett att relativt svåra skott inifrån trepoängslinjen generellt sett borde undvikas, och att istället borde skott nära korgen eller trepoängsskott föredras. Som en följd av detta kan man tydligt se hur skottpositionerna har ändrats genom att kolla på följande bild. Vänstra delen visar säsongen 06/07, och den högra visar säsongen 19/20.

NHL har sedan säsongen 10/11 publicerat “event data” för alla sina matcher, vilket gjort att man kunnat börja analysera spelet med hjälp av bland annat Corsi.

Sedan Corsi började användas, och fram till säsongen 15/16, så ser man att Stanley Cup-mästaren ofta även hade en av de bästa CF% i grundserien (alltså andelen skottförsök framåt sett till totala antalet skottförsök). Man ser även att laget i grundserien med bäst CF% väldigt ofta nådde minst semifinal.

Kollar man på SHL, där data för Corsi funnits tillgängligt sedan säsongen 15/16, så ser man att vinnarna av SM-guldet även haft grundseriens bästa CF% i tre av fyra fall.

Corsi tar ju dock inte hänsyn till hur bra ett skottförsök är, så därför har man försökt att skapa modeller för xG, alltså sannolikheten för att ett skott resulterar i mål beroende på olika faktorer (t.ex. skottposition, som jag använder i min modell).

Om man kollar på utvecklingen i NHL så är följande graf intressant, ”Corsi vs. xG”:

I rapporten argumenteras det för att grafen visar ”the rise and fall of the Corsi Game”. Från säsongen 10/11 till säsongen 15/16 så försökte lagen få så bra Corsi som möjligt, utan att det nämnvärt ledde till en ökad xG. Kollar man istället på grafen efter säsongen 15/16, så ser man att xG tydligt har stigit, och sista säsongen till och med ligger över Corsi-linjen. Alltså försöker lagen få högre skottkvalitet snarare än att bara öka antalet skottförsök, alltså xG stiger mer än Corsi.

Rapporten delar datan i två delar:

- ”Corsi-eran”, till och med säsongen 14/15
- ”xG-eran”, efter säsongen 14/15

Om man under dessa tidsperioder kollar på hur det gått i slutspelet för laget som vann grundserien, laget som hade bäst CF%, och laget som hade bäst xGF%, så ser man att:

• Under Corsi-eran så gick, i snitt, laget med bäst CF% längst i slutspelet, följt av grundserievinnaren, medans laget med bäst xGF% inte gick lika långt som de andra.
• Under xG-eran så gick, i snitt, laget med bäst xGF% längst i slutspelet, följt av grundserievinnaren, medans laget med bäst CF% inte gick lika långt som de andra.

Rapporten säger också att, innan säsongen 15/16, hade ingen Stanley Cup-mästare högre ranking i xGF% än CF%. Medans efter den säsongen så har ingen mästare haft högre ranking i CF% än i xGF%.

Det man ser från senare säsonger är att fler skott tas från positioner nära målet, för att få upp lagets xG.

Rapporten avslutas med följande slutsats:

”In the Corsi era, the teams strived to take many shots, resulting in that the overall number of shots increased, especially in the NHL. In the last five years, however, the quality of the shots, as measured by xG, has become more important. For many years, the best Corsi teams did in fact also have the most success in the playoffs, but now this position is taken over by the best xG team.”

(Bonusfakta från rapporten: Säsongen 20/21 hade klubbarna i NHL sammanlagt 75 anställda analytiker)