Det är väl ingen som kommer att bua åt Jämtin, eller?
Att man inte gillar honom betyder väl inte att man ska bua åt någon med vårt lejon på bröstet?
I fredags kände jag mig illamående. Att jubla åt något som Jämtin fanns inte på kartan, inte i landslaget inte någonstans.
På lördagen läste jag vad HV-supportrarna skrev och garvade lite. Helt plötsligt var iallafall själva affären "en rolig grej", iom att blåbullarna fick sig en knäpp på näsan. Fortfarande kunde jag inte se att jag skulle kunna jubla för Jämtin.
Sedan lästa jag vad han sa om att jobba arslet av sig och att han var medveten om vad har rört om i grytorna. På något sätt kan jag känna att jag ska ge killen chansen iallafall.
Idag när jag vaknade kännde jag att jag knappt kan vänta tills jag får se honom in action. Ska bli intressant att se om allt snack i media har någon substans.
- Har han knoverterat från kristendomen?
- Kommer han att arbetta arslet av sig för oss?
- Kommer han hålla den kvaliteten som förväntas av honom från de mer positiva fansen?
- Hur tar resten av laget emot honom?
- Kommer jag att någonsin kunna jubla åt honom?
Jag har aldrig varit långsint. Det kan vara både en fördel och nackdel. Oavsett så tror jag att denna "händelse" kommer att avgöras i om Jämtin står bakom sitt snack om att ge sitt järta åt Cluben osv.
När jämtin sätter avgörande mål mot HV den 8:e december, jublar som fan och hånar blåbullarna så kommer jag nog knappast kunna göra något annat än att jubla...