2009 markerade början av slutet på en era för LHC. Vi var topplaget som förlorade kvarten mot det relativt nya elitserielaget Skellefteå (gick upp 07). Skellefteå, som kom från en tung, lång period med svag ekonomi och harv längre ner i spelsystemet flera år innan avancemanget, fick snabbt fotfäste.
Kvartsfinalsegern blev också början på Saiks dynasti. De fortsatte skicka ut oss i slutspel efter slutspel (då som topplag på G och vi snarare som mittenlag på dekis). De vann dubbla guld och har prenumererat på slutspelsplats flera år i följd och radat upp ett gäng silver. Men de är inte längre odödliga.
Jag tror (okej, det är snarare en fantasi en ett rationellt resonemang) att historien kan upprepa sig igen. Fast åt andra hållet. Vi håller på att bygga upp vår identitet igen. Vi har stärkts av flera år i skiten. Intresset ökar igen. Organisation och verksamhet mår bättre. Det finns tro i laget. En vinst mot saik i denna serie skulle definitivt accelera den resan. Det blir inte enkelt. Men det går. Kunde saik 2009 kan vi nu.
Ska vi tro att det blir en sjunde avgörande och att kanske Broc avgör i sudden ?
Det vore ett fint kapitel i historieboken.
