Kjellman Därför tycker jag att det enda rimliga är att det för såväl Costmar/Ekmark/Ljungman som för Kreü/Lyckåsen finns platser att slåss om, men utan att man har sin plats given.
Tycker samma sak, man kan inte ta en plats i laget utan att göra sig förtjänt av den. Däremot uppstår då problematiken att, oavsett vad man har för yrke, så krävs i början av karriären mycket övning. I de flesta yrken är inte det så problematiskt eftersom det ofta finns enklare uppgifter att börja med, man kan ha en mentor att lära sig av eller på annat sätt under kontrollerade former lära sig yrket. Men man behöver mycket träning och övning. Det är väldigt svårt att ordna i ett elitlag i en av världens bästa ligor, SHL. Det blir ofta att man får en undanskymd roll och väldigt lite istid. Under den nyss avklarade säsongen har motsatsen testats i praktiken, på grund av vår extrema skadesituation. Vi har haft ovanligt många juniora spelare som fått spela relativt mycket. Utfallet av det återstår väl att analysera och göra en bedömning av. Men jag är fortfarande av åsikten att man måste se till att behålla juniorer/unga spelare på andra sätt än att för tidigt sätta dom i roller eller med ansvar dom inte är
mogna att ta. Nyttja möjligheterna med rotation mellan J20 och SHL så länge det är möjligt och sedan nyttja möjligheten med lån till HA. ”Farmarlag" är inte så dumt om det nyttjas rätt. Lag i olika ligor inom en region eller åtminstone i närområdet man har ett väl upparbetat samarbete med exempelvis.
Säger inte att LHC inte gör så, för som jag skrev tidigare så tycker jag nog man har en rätt bra modell för detta redan. Men allt går att utveckla och man kan bli bättre.
Men oavsett hur man gör så tycker jag målet måste vara att få unga, lovande spelare som fått sin utbildning i LHC (menar då primärt U-16 Elit och uppåt) att känna sig som “LHC:are”, känna en lojalitet mot klubben och trygghet och glädje i att representera föreningen. Sen finns det inte något självändamål med detta givetvis, det är en elitverksamhet och man måste fokusera på rätt saker och rätt spelare. Alla blir inte spelare i den yttersta eliten. Men jag tror ändå att det är viktigt med känslan för klubben, glädjen och stoltheten representera LHC. Under ungdomstiden ska glädjen till hockeyn, lusten att spela stå i centrum, sen kommer åren med Arenaskolan, Academy och HG där kraven på prestation skruvas upp och resultaten blir målet. Men det hindrar inte att glädjen, stoltheten och identitet med LHC står i centrum. Och där tror jag en av nycklarna till framgång, på så många sätt, står att finna. En stark och stolt förening med identitet och tydliga mål där alla känner sig hemma och trivs. Från omhändertagandet i ungdomsverksamheten i tidiga år till professionalism och höga målsättningar i elitlagen. Känslan representera LHC och att man är stolt över det ska finnas hos alla i föreningen. Styrelse, tränare, spelare men även hos matchvärdar, jumbotronansvarig och personal på kanslierna.
Når man dit så är sannolikheten större vi får fram spelare som vill stanna i LHC, som efter andra äventyr i hockeyvärlden vill återvända till oss. Det finns många sådana exempel idag och sen tidigare. Det är bara att jobba på och stärka Clubens varumärke på alla sätt. Engagemanget på Bullen är väl ett tydligt exempel på att det finns ett gott underlag i staden/närområdet.
Och då hittar vi sannolikt även vår identitet och vad vi vill vara.
