PuckOut nu vet vi ju inte vad Bert menade med sin fråga till Rebecca och inte heller vet vi om hennes tolkning och svar är vad Bert menade. Men det är väl egentligen strunt samma. Oavsett om ingen köper Berts ledarskap eller om alla gör det så är ju resultatet (prestationen) inte godkänd…
Håller helt med om att man som arbetstagare sköter sitt jobb. Jag har genom yrkeslivet varit del av grupper med högt specialiserad kunskap och med komplicerade uppgifter att lösa. Två saker som alltid varit helt naturliga är att man gärna diskuterat
olika uppgifter, lösningar och problem. Men när beslut fattats av chefen och alla förstått budskapet så står gruppen bakom beslutet. Man vädrar inte missnöje utåt. Man gör det man ska och eventuella synpunkter tar man internt. Det andra som präglat mina arbetsplatser har varit att ingen enskild person kan göra jobbet, man måste lösa uppgiften som del av ett team. I teamet finns olika delar, rena ”utförare” och såna med ledarfunktioner på olika nivåer.
Chefer och ledare måste vara överens om målet och medlen. Gruppen som gör jobbet måste förstå båda ovanstående och känna förtroende för både ledning, gruppens och den egna kompetensen.
Som ledare är det därför, enligt min erfarenhet, otroligt viktigt att dels ha gruppens förståelse för målet och dels tydligt kunna förklara och få acceptans för hur man löser uppgiften.
Förtroende för varandra är A och O.
Fel blir det lätt:
”Ni gör som jag säger för att det är jag som är chef”
”Chefens plan är bra, men förmågan förmedla den är dålig”
”Chefen har högre tankar som sin egen förmåga än gruppens samlade kompetens”
…. och så vidare nästan i oändlighet.
På vissa arbeten kan jobbet gå bra ”trots” chefen. Antingen för att man utför jobbet individuellt eller för att informella ledare tar över. Givet ingen bra sits såklart.
I andra sammanhang går det åt skogen. Krävs en grupp/ett lag för att lösa uppgiften MÅSTE alla delar vara synkade och fungera friktionsfritt. Chefer, ledare och ”utförare” känner respekt för varandra och vågar både lyssna och tala.
Så, jag tror inte problemet primärt är dåliga spelare på individnivå (vissa undantag). Jag tror och får en känsla av, baserat på prestation, intervjuer och övrig info som är tillgänglig, problemet är att man inte kan kommunicera, skapa förtroende och få laget förstå, acceptera och genomföra den plan man har. Det är inte helt enkelt att ”hålla käften och göra sitt jobb” om man inte förstår vad man ska göra. Alldeles särskilt när man bara är en del av en helhet.
Jag tror det är här man måste börja. HUR man gör det får GM och HC ta ansvar för till att börja med. Min erfarenhet är att sådana processer är svåra och tar tid…. tyvärr.
Eller så har jag helt fel, inte första eller sista gången i så fall. Men det är intressant diskutera. Mycket annat kan vi ju inte göra som står vid sidan av och tittar på.
