Säg förlåt! En skribent sammanfattade det rätt bra i höstas, tycker jag. Eftersom fler har reagerat kanske det ligger lite i det, men vad vet jag.
”Absolut, men 99% av dina inlägg är nån slags självutnämnd “voice of reason”- tjat, ibland med en touch av von oben-attityd. Det i sig är fine, men du kanske kan känna av rummet och ligga på latsidan nån gång då och då, särskilt när vi har torskat vår femte raka hemmamatch, ligger sist och det inte finns tillstymmelse till ljusning eller hopp? Då kan väl folk få häva ur sig saker i affekt utan att du ska va där med den förnuftiga pekpinnen? Det är bara det jag menade.”