small mjäki wrote
Obs debutinlägg och kanske fel tråd men jag hittar inte en relevant tråd för mitt ämne.
Jag har sedan Mäki hoppade av, med spänning sett fram emot att se vem som blir efterträdare, Dvs vem som låter cluben ta nästa steg sportsligt och vem som räddar den urdåliga ekonomin i föreningen. För mig är detta den viktigaste positionen i en förening som misskötts å det grövsta i tio år. Det är Rogers absolut viktigaste uppgift att tillsätta denna roll och av vad jag förstått så hade man en kandidat i våras som man fick tacka nej till pga ekonomiska omständigheter (snacka om ödets ironi). Läste nått nyligen om att det var på g men för mig är det obegripligt att man låtit skutan gå i drygt 1år utan KD. Skutan sjunker och vem ska hållas ansvarig?
Nu sitter man där. Med ny Oerfaren GM, även ny och oerfaren huvudtränare, nytt tränarteam, och i laget satsar man på en handfull spelare med ”stor potential” som egentligen aldrig tillfullo etablerat sig. Det känns som ett stort experiment Och den som är ytterst ansvarig är en tf som underförstått inte har någon annan roll än administration. vad heter han ens och bryr han sig?
Min fråga är; var är ledarskapet i föreningen? Vem av alla gröngölingar på nyckelpositioner ska kliva fram? Eller är det redan för sent nu?
Jag har läst många trådar tidigare, om pasic,
Frycklund, monatret, nya spelare osv. Kan säkert ligga en del sanning i det. Men är inte detta den viktigaste värvningen av alla? Och varför har den varit vakant i ett helt år? Hjälp mig förstå!
Jag är också nybörjare här på Bullen, relativt sett i alla fall om man ser till alla med decennier av Clubenengagemang. Kul det kommer fler nya 🙂
Håller helt med dig om ledarskapet och dess betydelse. Precis det jag syftar på i mina kommentarer i tråden ”LHC i media” där Bergsten snackat med Bert efter gårdagens match i en Correnartikel.
Det går bra för LHC på väldigt många sätt, inom ungdoms och juniorverksamheterna där jag själv är verksam. Det finns ett driv, ett engagemang och en framåtanda som jag sällan mött inom annat jag sysslat med i livet. Det är fantastiskt kul att vara en del av den verksamheten.
MEN, skepsis eller kritik mot verksamheten inom SHL-laget, tankar, frågor eller idéer, tas inte emot positivt. Det känns som att det är en fredad zon där ”processen ska ha sin gång” och ”man bygger nytt som tar tid” och så vidare.... påpekar man att många ”undrar vad som händer” så blir man sedd som en kritiker. Ibland, rätt ofta, får jag en tydlig ”vi och dom” känsla. Ja, att alla vi utanför laget ”inte förstår processen”.
Jag tror inte heller lösningen nu är att kasta in nya spelare, det är lite som att hälla olja i en motor som läcker. Man måste täta läckorna först.
I ett läge av kris, vilket jag anser råder i SHL-laget, är det viktigaste ett tydligt ledarskap som förmår vidta åtgärder och kommunicera dessa på ett sätt som alla förstår och ACCEPTERAR! Idag sitter vi med en tillförordnad klubbdirektör som är ekonom, en ordförande som sprudlar av energi och varit duktig i näringslivet samt en GM som var skicklig som spelare. Man kan undra om det är rätt personer, jag vet inte, men frågan måste ställas.
För mig är det uppenbart är ledarskapet inte fungerar. Ta bara gårdagen som exempel när Bert säger att ”vi hade bestämt att gå framåt i tredje perioden, men det gjorde vi inte....” den typen av kommentarer har varit flitigt förekommande denna säsong ”vi hade bestämt, men gjorde inte”. ”Om vi håller oss till planen blir det bra, men det gör vi inte”.
VARFÖR detta glapp mellan beslut och utförande? Skälen kan vara flera, men detta måste man åtgärda. Alla måste dra åt samma håll, vilja samma sak, förstå vad som ska göras och varför. Förtroende och vilja!
