Det jag saknar mest i LHC en sån här kväll finns egentligen personifierat i tre killar som alla var här i fjol; Daniel Rahimi, Nichlas Hardt och Nick Sörensen stod för en tuffhet och mental uppkäftighet som lyfte hela laget. Speciellt i matcher som denna, FBK borta, men även mot Dif på Hovet eller mot något norrlandslag i en fullsatt inavelslada. De gjorde motståndarna förbannade utan att dra på sig för mycket utvisningar och till detta kunde alla göra jobbet med puck på ett imponerande sätt. Lagkamraterna kunde bära huvudet lite högre när dessa var med. Kaxigheten spred sig.
Fortfarande finns det uppkäftighet i jänkarna, Sebbe, Gallo och Sylvegård men det saknas i princip helt på backsidan och det är stundtals för jävla tamt från norrbaggarna, Bergfors, Lilja, Fogen och Törnqvist.
Tycker Emvall ska jobba aktivt för att bryta kontrakten med Mathis Olimb och Niclas Bergfors, och sen förlänga med Gallo och Sylvegård.
