Manges agerande (eller snarare, brist av agerande) vid sista målet, då vi precis innan ska göra allt för att nå ett kvitteringsmål, är talande för hans (och Clubens) säsong. Viljelöst. Slappt. Oengagerat. Oinspirerat. Oacceptabelt.
Kan han inte visa att han vill leda laget och föregå med gott exempel, då ska han inte vara kapten. Hell, då ska han inte ens vara på isen. Man kan prata om hur han har det utanför hockeyn i all oändlighet, men något måtta får det faktiskt vara. Kan han inte prestera, oavsett anledning, så ska han inte heller spela. Punkt. Lägg därtill att han gjorde bra ifrån sig i Tre Kronor (hur han blev uttagen är en gåta, för övrigt). Varför kan han då inte göra det här?
Mange har gått från fart, fläkt och spelförståelse till att glida in i en situation och peta håglöst med klubban. Det skedde inte bara en gång igår, och sista gången han gjorde det så dödades matchen totalt (målmässigt i alla fall, man kände väl på sig att det var över så fort de gjorde 3-2 i andra perioden). Det är heller inget unikt för den här matchen, så har han agerat i så många matcher nu den här säsongen. Det är som att han vet att han inte har en chans att vinna pucken.
Offensivt är det lika illa. Hans passningar sitter inte längre, han gör ingen nytta i PP-spelet. Det är smärtsamt att se hans förfall, det är plågsamt att se vad som har hänt med LHC.
Det finns så mycket att vara besviken över efter gårdagens totala misär. Manges "försvarsarbete" summerar dock det mesta. Han och Albrandt måste, måste - måste - bänkas.
Vi får tacka en lycklig stjärna över att Modo, Växjö och (framför allt) Djurgården torskade igår. Men det faktumet spelar i längden ingen roll om vi inte börjar vinna matcher. Flera matcher. I rad. Vi måste börja plocka mer poäng. För jag är övertygad om att så fort DIF tar en trepoängare, så kommer de fortsätta att vinna. Har vi då inte ett avstånd till dem innan dess, då är det kvalseriespel som väntar. Men då måste spelare som Mange kliva fram, om han fortfarande har potentialen. Om inte, så måste han placeras på bänken.
För övrigt:
För andra matchen i rad får Kalle Olsson ett helt rent läge framför motståndarmålet, max en meter ifrån. För andra matchen i rad lyckas den 26-år gamla "Mr. Utvecklingspotential" helt missa målet. Det duger inte!
Matchstraffet var ett skämt. Och det tvingade tyvärr Harald att sätta Albrandt med Calle och Jämtin igen. Albrandt tackade för förtroendet med att göra en otroligt usel insats. Ofarlig framför motståndarmålet, livsfarlig för egna laget när han har puck, livsfarlig för egna laget i defensiven och mätt i kämpainsats. Kort sagt: helt odugligt!
*Det är skönt att få gnäller över oflytet. Visst, det är klart att målet när pucken tar på Jämtins klubba är ett jävla skitmål, för andra matchen i rad. Men sånt måste man jobba förbi. Det gjorde vi inte. Vi förlorade matchen för att vi var sämre, och det är skönt att det inte finns några undanflykter, vare sig från fans eller från Harald.
Det borde inte gå att bli mer ledsen, upprörd, förvånad och förbannad över insatserna. Men det kan man.
Det fanns ljupunkter. Yetman vill, och han bevisar att han inte viker ner sig. Han måste in i förstakedjan, på bekostnad av Albrandt. Bäckman har, tillsammans med Yetman, varit Clubens bästa spelare de senaste matcherna. Fjärdekedjan (minus Kalle) har varit riktigt bra.
Det spelar ingen roll i längden om inte alla börjar dra sitt strå till stacken.
