Målaren Det är kanske lite hårt skrivet men jag tycker poängen är korrekt. Det man sett av Junland har speglat en skön kille som tar plats och är en social ledare men som inte visar det på samma sätt i sin yrkesroll (träning och match) på samma sätt. Han har varit en östgötsk variant av Dicken, Fimpen, Figge och allt vad de heter nu för tiden. Kaffe i pappmugg, badtofflor, några gubbstretchningar och sköna skämt. Sanningen är att vinnarkultur inte sitter i väggarna utan i personerna (som PJ påpekade) och där är det bara titta på de bästa lagen i alla idrotter; de drivs av enorma vinnarskallar som låter sin noggrannhet, sin tävlingsinstinkt och sin proffessionalitet sätta tonen varje dag. Foppa, Sudden, Henke, Sedinarna, Alfredsson mfl - de tog inga lediga dagar. De slutade aldrig träna för att bli bättre. De tog de tråkiga grejerna som sömn, kost och stretching på allvar. När de kväll ut och kväll in var bäst på isen och dessutom cashade ut feta kontrakt och beröm i media så kunde inte medspelarna göra annat än att följa efter. Deras lag blev topplag i NHL.
Jag hoppas och tror Fantenberg kan sätta sin prägel på den här gruppen redan på försäsongen. Broc verkar sugen på att haka på och jag tror Ehn kan bli en informell ledare också.
