Ros intervju med Pajen i AB wrote”Han och Bert hade inte dragit jämnt”
LINKÖPING. Niklas Persson är ny general manager för Linköping.
Nu berättar han om turbulensen i våras och beslutet att göra sig av med tränaren Tommy Jonsson och poängkungen Derek Roy.
– Tommy kände jag inte helt var närvarande. Roy spelade för sig själv och jag tror inte att han och Bert Robertsson hade dragit jämnt alla gånger, säger 40-åringen.
Få har fått samma rivstart på jobbet som Niklas Persson, 40 år i våras.
Från att precis ha avslutat sin spelarkarriär slängdes han in som sportsligt ansvarig för Linköping, som hade en mardrömssäsong 2018–2019. Linköping ledde serien efter 13 omgångar och slutade sedan utanför slutspel och var nära att behöva kvala sig kvar. Upp som en sol, ned som en pannkaka.
Hockeystudions podd har rest runt till SHL-klubbarna för djuplodande intervjuer och Niklas Persson inledde med att beskriva varför det gick så snett i slutet av 2018 och på senvintern 2019.
– Bra frågeställning. Såklart många svar på den och jag har funderat och tänkt. Jag kommer tillbaka till att vi saknade tryggheten i egen zon och i försvarsspelet. Vi hade inget spel att luta oss emot. Brett och tråkigt svar, men struktur och tydlighet i egen zon var bristfälligt.
”Spelarna köpte inte idéerna”
Satte ni inte grundspelet?
– Till viss del saknade vi det. Sedan köpte inte spelarna coachernas idéer. Sånt ska inte ske på den här nivån och vi hade spelare som fuskade i spelet och de gjorde inte slitjobbet i egen zon. Sedan fick vi skador på fel spelare. Bland annat på (Broc) Little och (Mattias) Bäckman. Det påverkade vår dagliga verksamhet med alla skador. Vi fick ingen struktur och spelare som inte skulle ha för mycket med istid fick det.
Hur mådde LHC i våras?
– På toppen mådde vi bra. Men det var en klassisk fälla. Vi kanske överskattade vårt lag. Vi hade hyfsat hemmaspel med bra PK (penalty killing) och PP (powerplay). Men vi var usla på bortaplan. När vi klev ut på hemmais var vi trygga, inte på bortaplan.
Efter att Fredrik Emwall hoppat av som general manager kastades Persson in som sportsligt ansvarig. Det första han gjorde var att bryta kontraktet med tränaren Tommy Jonsson.
– Fredrik kom som sagt till mig och sa att han kliver åt sidan. Sedan kom frågan väldigt snabbt. Det var bara att tacka ja till den.
– Tommy var mitt beslut att byta ut. Jag vill göra det här på mitt sätt och med mina tankar. Tommy passade inte in hos oss. Det var viktigt för mig att börja om.
– Jag och Tommy pratade under säsongen. Någonstans trodde jag att det skulle ta längre tid att komma till beslut, men jag kände vid första samtalet att Tommy inte riktigt var här. Jag kände att han ville ha ett snabbt besked och kanske noterade vindarna. Det var inget roligt samtal att behöva ta. Men jag hade bestämt mig vilken väg jag ville gå.
”Allting kändes rätt – direkt”
Några veckor senare landade Persson den största tränarbomben i våras när han lyckades signera före detta Skellefteå-tränaren Bert Robertsson. Ett oväntat val, för många.
Men inte för Persson.
— Bert var mitt race fullt ut. Jag hade ett par namn på listan och den satte jag ihop utifrån vad jag tyckte och jag pratade bland annat med Magnus Johansson och Niklas Hävelid om tränarprofil. Jag hade en tanke hur vi skulle börja om och vilken profil jag ville att vi skulle ha. Bert var ett av namnen på listan. Efter att jag förklarat vad jag tyckte och tänkte för honom så väckte jag hans intresse. Efter första träffen kändes det helt rätt.
Vad gillar du med Bert?
– Jag gillar hans engagemang för hockeyn och gruppen. Han pratar mycket om utveckling och vill alla spelares bästa och har som mål att de ska vara bättre nästa dag. Han är 100 procent hockey.
Under förra säsongen vann Derek Roy interna poängligan i Linköpings HC. Men trots poängskörden och Roys status valde Persson att inte förlänga med kanadensaren. Ett oväntat val då Roy sagt att han trivdes i Linköping och många fans blev besvikna.
– Jag gick inte all in för att behålla honom. Roy är en bra kille offensivt, men jag tycker inte han gick all in för att spela för Linköping. Han har bra meriter, 800 NHL-matcher med 50-70 poäng per säsong. Han har spelat OS för Kanada och kommer göra många poäng i Tyskland. Han var i Linköping för att spela hockey, men spelade för sig själv. Han ville inte hjälpa andra och då tyckte jag att prislappen var för stor. Inget negativt om honom, jag förstår att man kanske inte går all in när man haft hans karriär. Linköping var ett äventyr för Derek, men jag vill ha in folk som vill framåt och hjälpa varandra, men det ville inte Derek, säger Persson och utvecklar vidare:
– Vi pratade kontrakt, men vi hade olika syn på lönen. Med dollarkursen som är nu så är det inte värt det. Han ville ha en hög lön och jag tror heller inte att han och Bert dragit jämnt hela tiden.
För att bland annat ersätta poängkungen har Linköping värvat Jaakko Rissanen, Henrik Törnqvist, Mikael Frycklund och Patrik Lundh.
Vilken värvning är du mest nöjd med?
– Egentligen alla, men på olika sätt. Men Patrik Lundh är jag glad över på ett speciellt sätt. Jag gillar han sätt att spela hockey och driv. Han står för något speciellt. Han startade något i Växjö och var även med när Färjestad vann. Han går alltid på mål och man vet vad man får.