Mer än något annat vill jag förstås ha ett guld. Men något annat som står på önskelistan är matcher utan en massa konstigheter från domarna. Förra årets kvartsfinal säger jag inget om, men finalspelet mot HV71 säsongen innan var verkligen en mardröm ur bedömningsperspektivet.
Det började redan i match nummer 2, där Thörnberg slog undan skridskorna på Johan Fransson, Rönnmark friade och HV kvitterade. Den matchen vann vi, som tur var för Rönnmark, i alla fall.
Match 3 glömmer vi väl aldrig? 3-3, ett par minuter kvar och en HV-spelare slår en lös klubba upp i puckbanan. Vinnerborg, proffsdomare bevars, kunde inte reglerna och blåste därför inte den självklara straffen. Ett mål där och... tja, fundera på det.
I match fyra har vi ledningen med 2-0. Vi har 3-0 inne, men domaren Tomas Andersson använder jumbotronen för att döma bort målet.
Cluben har även ett ledningsmål inne i match 6, men Rönnmark dömer bort det på oklara grunder och efterhandskonstruerar sedan en förklaring i media.
Jag hävdar inte att LHC skulle ha vunnit guld det året. Men när tom Tomas Ros kommenterar att en av de sakerna han kommer ihåg från säsongen 07/08 är "Linköpings otur med domsluten i finalserien" så förstår ni nog vad jag menar. Oavsett om vi vinner eller förlorar matcherna så vill jag inte veta av en massa tveksamheter från inkompetenta domare den här gången. Det är liksom inte fråga om "otur" utan om domare som inte är vuxna sina uppgifter.
