toedrag
Man pinchar inte bort sig lika många gånger och skapar livsfarliga kontringar för motståndarna
Man är bättre på att få ut pucken från egen zon
Rautio ser mycket lugnare ut i mål och ger ett tryggt intryck, skapar säkert också säkerhet i eget försvarsspel
Det är inte lika krampaktigt när vi får egna chanser och man väl kommer till skott, avsluten har lite bättre kvalitet t.ex. Lundhs och Ojamäkis båda mål
Tycker ändå att det ligger någonting i detta.. Nu är man givetvis färgad av att LHC har plockat 9 av 9 möjliga pinnar på tre matcher, men även i förlustmatchen mot Fakers innan detta så har åtminstone jag upplevt ett lite annorlunda spelsystem.
Under Berts sejour var det enbart jaga jaga jaga och dumpa ner pucken. Nu har LHC faktiskt spelat lite mer likt lag i stil med just Växjö. Man behöver inte vara spelförande och inte heller skjuta 70 skott, men man är tighta defensivt, blixtrar till vid spelvändningar och framförallt gör mål när det behövs (gärna i slutet av matcherna).
Lyssnar man på tränarna själva säger de: “Det är de grejerna som vi har gjort bra på slutet. Vi vill spela en samlad ishockey och vända spelet snabbt när vi vinner pucken. Sen blir det viktigt att vi fortsätter hålla fast vid vårt tålamod och håller upp energin och aktiviteten.” Är väl exakt så LHC borde spela just nu, efter sin förmåga helt enkelt och lita på att man kan vända en match även i andraperioden eller en tredjeperiod.
För att inte helt släppa statistikspåret skulle jag gärna vilja veta hur många andraperioder vi vann denna säsong med Bert kontra efteråt? Känns spontant som en enorm skillnad.. På slutet kan man trots underläge vända matcherna. När Bert stod i båset visste man att laget var helt slutkört efter en period och alltid vek ned sig halvvägs in i matchen. Det är magkänslan åtminstone..
